Den gulblå sporten

nyheter_tennis.jpg

Träbänkarna i Kungliga tennishallen, en av symbolerna för svensk tennis tillbakagång. Foto: John Andersson.

Den gulblå sporten

Under Stockholm Open vandrar de omkring som nationalreliker. Legenderna Stefan Edberg och Björn Borg påminner om en tid som flytt. En tid då svensk tennis var världsledande. Till exempel vanns alla fyra grand slam-turneringarna 1988 av svenskar. Mats Wilander segrade i Australian open, Franska öppna och US open. Edberg triumferade i Wimbledon.

Det är nu snart sex år sedan Thomas Johansson vann Australien open, den senaste stora svensktiteln. Svensk tennis har mått bättre.

Ironiskt nog är det den 32-årige Thomas Johansson som går längst i årets upplaga av Stockholm Open. Han förlorade finalen mot den hårdservande kroaten Ivo Karlovic med 2–1 i set.

Enligt Radiosportens Mats Strandberg finns ingen hemlighet bakom de svenska framgångarna, som på 1980-talet gick under namnet ”det svenska undret”. ”Det var tillfälligheter”, säger han.

– Se på friidrotten nu, det är ju ingen större satsning som ligger bakom de framgångarna. Björn Borg var inte heller frukten av någon satsning från förbundet, han var snarare motarbetad, säger han.

Folksporten tennis fick i Sverige sitt stora genombrott i och med televisionens inbrott. Tidigare hade sporten varit synonym med aristokrati och k­allades ”den vita sporten”. Men när de svenska Davis Cup-framgångarna med Ulf Schmidt och Jan-Erik Lundqvist synkroniserades med teve i folkhemmen, fick sporten fäste i vardagsrummen. Det betydde oerhört mycket för den efterkommande generationen, med Björn Borg i spetsen.
– Men den som grundlade tennisen i folkhemmet var faktiskt Kalle Schröder på 1930-talet, även kallad wienerbrödskungen, och Sven Davidson på 1950-talet. Schröder var den första som sa du till kungen (Gustaf V) och var även först med att spela i shorts. Davidson vann Franska öppna 1957 och deltog i flera stora finaler, säger tennisoraklet Björn Hellberg.

Stockholm Open är världens äldsta inomhusturnering i tennis. Nyligen ansökte arrangörerna om att bli uppgraderade en nivå. I och med uppgraderingen skulle turneringen bli tilldelad högre status med ökade prispengar och garanterade ett bättre startfält. Ansökan avslogs. ATP (Association of Tennis Professionals) valde istället att satsa på turneringarna i Basel och Valencia. Frågan är vad turneringen har för framtid?

– Sverige är med sin historia en maktfaktor inom den internationella tennisen. Det är bara USA och Australien som väger tyngre. ATP skulle aldrig våga lägga ner både Båstad och Stockholm. Turneringarna är dessutom väldigt populära bland spelarna. Båstad har i flera år röstats fram som den populäraste utomhusturneringen, säger Björn Hellberg.

Thomas Enqvist var en av dem som kom fram generationen efter Mats Wilander och Stefan Edberg. Han har gått till final i Australien open, vunnit 19 titlar och var som bäst fyra på världsrankingen.

– När jag var liten var tennis en av de 6–10 största sporterna. Jag spelade både fotboll, bandy och tennis. Men jag valde tennisen därför att det var den största sporten i media, säger han.

En annan bidragande orsak, förutom medieexponeringen, till att tennis växte snabbt i Sverige var, enligt Björn Hellberg, dess organisation.

– I Sverige finns ett unikt klubbsystem. Utomlands finns mycket mer slutna klubbar där man får köpa sig inträde. I Sverige har alltid klubbarna varit öppna för alla. Det har varit otroligt viktigt. Unga spelare har kunnat träna och spela i sina hembygder och inte behövt resa till storstaden. Våra största spelare i dag kommer från småstäder som Linköping (T. Johansson), Alvesta (Björkman), Filipstad (Söderling) och Södertälje (Pim Pim), säger han.

Björn Hellberg har kommenterat tennis i över 45 år. Han är radiosportens expertkommentator sedan 1972 och var redaktör för tennisförbundets 100-årsjubileumsbok som kom ut förra året. Han har sett svensk tennis uppgång och fall. Han anser att det finns flera skäl till svensk tennis tillbakagång.

– Dels har det blivit hårdare konkurrens från andra sporter som innebandy. Ungdomar väljer inte längre tennis i första hand. Dels har det blivit hårdare internationell konkurrens, tennisvärlden växer. Länder i Asien, Östeuropa och Afrika får numera fram duktiga spelare, säger Hellberg.

När Thomas Enqvist växte upp i början på 1980-talet var innebandy en obetydlig sport. Så är det inte längre. Innebandy har i dag växt om tennisen. Det finns i dag runt 15 000 fler registrerade innebandyspelare än tennisspelare. Men tennisen är fortfarande stor.

– Det finns runt 105 000 licensierade klubbmedlemmar i Sverige, och ungefär en halv miljon spelar aktivt tennis. De senaste femton åren har vi haft ett tapp på just klubbmedlemmarna, men just nu ser vi en ökning ute bland klubbarna och det är navet i verksamheten, säger Mikael Stripple, sportchef på tennisförbundet.

På presskonferensen efter Thomas Johanssons segermatch i kvartsfinalen mot kroaten Mario Ancic är vi kanske 5-6 journalister på plats för att ställa frågor. Två är från de stora morgontidningarna och resten är från branschtidningar.

– Det är tråkigt att det skrivs så lite i Sverige om en världssport som tennis. Men jag tycker nog ändå att de svenska spelarna får den publicitet de förtjänar. Det var nästan värre förr i tiden. Jag minns när Thomas Enqvist vann sin första titel i Bolzano i Italien 1992, då blev det bara en liten notis. Att som 18-åring vinna sin första titel är ju egentligen hur stort som helst. Det jag bekymrar mig mer över är att det skrivs väldigt lite om internationell tennis i svensk press, säger Jonas Arnesen som är tennisreporter på Svenska dagbladet.

– Jag tror publiken blivit lite bortskämd. Det har vi sett en längre tid. Det är en trend som pågått ända sedan början på 1990-talet. När vi vann Davis Cup två år i rad (1997 och 1998) fick det inte alls den uppmärksamhet det förtjänade. Det uppmärksammades mer utomlands än i Sverige, säger Thomas Enqvist.

Det finns flera tänkbara skäl till att svensk tennis hamnat i medieskugga. På 1970-talet vann svenska spelare 51 titlar (Borg 50), på 80-talet 110, på 90-talet 80 stycken och sju år in på 00-talet har 23 segrare varit svenskar. Man behöver inte vara någon Einstein för att se ett samband. Att antalet tävlingar på touren dessutom ökat lavinartat gör inte statistiken snyggare. Svensk tennis går kräftgång. Och expertisen är enad om att den går mot än mörkare öden. Bakom dagens toppspelare som Thomas Johansson, Jonas Björkman, Joachim ”Pim Pim” Johansson och Robin Söderling finns det än så länge inga juniorer som kan fylla på. En nyckel för att bli en toppspelare är att vara med i juniorklasserna i grand slam-turneringarna.

– Du behöver inte någon som köper in dig, du behöver rankingpoäng. Svensk ungdomstennis har haft svårt att hävda sig internationellt. Det finns tyvärr inga 17-18 åringar. Om du inte är med i juniorklasserna i grand slam som junior är det i princip omöjligt att hävda sig som senior. Om du inte heter Stan Smith, säger Thomas Enqvist.

– De senaste svenska spelarna som haft några framgångar som juniorer internationellt var Jakob Adaktusson och Björn Rehnqvist. De är 27 respektive 29 år i dag, säger Björn Hellberg.

Trots att allt verkar becksvart tror ändå experterna på en ljusnande framtid.

– Jag tror vi kommer tillbaka. Resultaten är inte förvånande med tanke på hur det ser ut på ungdomssidan. Men bakom Pim Pim och Söderling ser det mörkt ut, säger Björn Hellberg.

– Jag tycker svenska klubbar borde satsa mer på hard court-banor utomhus, grustennis är förlegad i dag. Du blir ingen bättre spelare av att spela på grus. Det finns Söderling, bakom honom ingenting, säger Jonas Arnesen.

– Håller sig Pim Pim och Söderling friska är de topp tio, likaså Thomas Johansson, tror Thomas Enqvist.

– Jag tror mest på Robin Söderling, säger Mats Strandberg.

Om vi ska tro experterna så står alltså hoppet till Joachim ”Pim Pim” Johansson och Robin Söderling. De är 25 respektive 23 år. Jonas Björkman är 35 år. Så än finns tid. Men det vill till att stärka återväxten.

Mikael Stripple, sportchef på Svenska tennisförbundet berättar att förbundet satsar mer än någonsin på att få fram nya elitspelare till proffsturneringarna.

– De senaste åren har vi utvecklat vår landslagssatsning. Vi har i dag landslag från tolv år och uppåt med egna förbundskaptener. Mellan junior och senior har vi våra så kallade teamsatsningar med Team Catella för herrar och Team Twilfit för damer, säger han.

I Stockholm Open finns ett särskilt lekområde för barn, där arrangörerna satt upp minitennisplaner där alla är välkomna att prova på att spela. Bredvid finns stora teveskärmar där barnen kan testa det senaste tennistevespelet. Aktiviteterna är mycket populära. Kanske är det här som nästa stjärna finns. För det är just spontanitet och lekfullhet som behövts för att få fram en ny världsstjärna. För Björn Borg räckte det med en garageport och ett träracket. För dagens ungdomar krävs kanske ett virtual reality-spel och en 42-tums teveskärm.

Gustaf Andersson