Grabbarna som var trötta på lager

bryggeriet.jpg

En av grundarna, Lars Ericsson, demonstrerar hur tillverkningen går till.

Grabbarna som var trötta på lager

Nynäshamns ångbryggeri är ett i raden av flera framgångsrika svenska mikrobryggerier. I veckan är det åter dags för den stora ölmässan i Stockholm. Ett evenemang som betytt oerhört mycket för den växande svenska ölkulturen.länge fanns det bara ljus lageröl att köpa på systembolaget, även för den som var det minsta ölintresserad (bortsett från porter). Men på 1990-talet hände plötsligt någonting. Små lokala bryggerier, som Nils Oscar på Kungsholmen i Stockholm och Jämtlands bryggeri uppkom med helt nya sorter.

Länge fanns det bara ljus lageröl att köpa på systembolaget, även för den som var det minsta ölintresserad (bortsett från porter). Men på 1990-talet hände plötsligt någonting. Små lokala bryggerier, som Nils Oscar på Kungsholmen i Stockholm och Jämtlands bryggeri uppkom med helt nya sorter. En öltrend från det stora landet i väst svepte nämligen helt sonika in över Sverige. Sedan 1970-talet hade så kallade mikrobryggerier fått ett rejält uppsving i USA. Det vill säga bryggerier som brygger öl i småskalighet efter ale-typ (överjäst öl).

Men än så länge har marknadsandelarna för detta i Sverige varit relativt blygsamma. Förra året såldes det cirka 195 miljoner liter starköl på Systembolaget. Av dessa var ungefär två miljoner liter bryggda på så kallade mikrobryggerier. Ett av dessa mikrobryggerier är Nynäshamns ångbryggeri.

När jag träffar en av grundarna, Lars Ericsson, håller han precis på att tillverka en jubileumsöl de gör för att fira att de fyller tio år. Det kommer att bli en fyllig ale med tydlig humlearom och en alkoholhalt på 5,9 procent, berättar Lars, samtidigt som han bland tunnor och kärl demonstrerar hur det dagliga arbetet går till.

Nynäshamn Ångbryggeri har genom åren vunnit flera tunga utmärkelser för sina öl. Vid förra årets mässa i Stockholm vann de till exempel hela sex utmärkelser. Bedarö bitter (en bitter överjäst ale med viss fruktighet och en torr beska) vann i totalt tre olika kategorier. Det absolut tyngsta var priset för bästa fatöl alla kategorier. Men hur kommer det sig egentligen att ett framgångsrikt bryggeri uppkommer i en liten ort ett par mil söder om Stockholm?

- Vi var tre killar som i grunden hade ett stort intresse för öl. Och vi gillade väldigt mycket ale, men på 1990-talet fanns det i stort sett bara lager att dricka i Sverige. Så det hela började med att vi startade en medlemspub i Nynäshamn där vi importerade sorter från England, Belgien och USA. Sedan gick vi en hembryggningskurs och började göra egen öl som vi serverade på puben och på den vägen är det, berättar Lars Ericsson.

nynäshamns ångbryggeri tillverkar i dag ett tiotal sorter varav de flesta finns tillgängliga på Systembolaget, oftast bara i beställningssortimentet. Men flaggskeppet Bedarö bitter och Landsorts lager finns också att köpa i det ordinarie sortimentet.

- Vi brygger det vi själva vill dricka, det som vi själva tycker om. Eftersom vi inte kan konkurrera med de stora bryggerierna i fråga om volymer får vi satsa på kvaliteten, annars skulle vi ha svårt att få någon lönsamhet, säger Lars Ericsson.

Förutom alla utmärkelser går det även bra för bryggeriet ekonomiskt. I år räknar man med att öka tillverkningen från 75 000 liter per år till runt 300 000 liter. En ökad efterfrågan från restauranger och pubar samt ökade inköp från Systembolaget är förklaringen.

- Man ska veta att det är tio års slit som ligger bakom detta. Hemligheten är att vi skyndat långsamt. Vi har låtit det hela växa i sin egen takt. Vi har tagit ett litet steg i taget och inte lånat upp en massa hastiga pengar, som en del andra nedlagda bryggerier gjorde på 1990-talet, säger Lars.

Hur kommer det sig att ni namngett era ölsorter efter lokala skärgårdstema?

- Från början ville vi bara ha ett lokalt namn på den första ölen vi gjorde, eftersom vi trodde det skulle vara ett bra sätt att få folk intresserade. Så det blev Bedarö bitter. Bedarön ligger precis utanför hamnen i Nynäshamn. Sedan fortsatte det med Indianviken Pale ale. Och i dag förväntar sig alla att vi har ett namn med Nynäshamnsanknytning på våra öl, säger Lars Ericsson

Vad har ni för framtidsplaner med verksamheten?

– De mål vi hade när vi startade är uppnådda sedan länge. Framtiden för oss är att klara av att motsvara den stora efterfrågan, fortsätta att satsa på kvaliteten samt att utforska nya sorter. Barley Wine är till exempel en sort som vi inte tillverkat än, men som vi håller på att testa oss fram med, avslutar Lars Ericsson.

Gustaf Andersson