Solna makeover – och rivandet av Råsunda fotbollsstadion

Solna makeover
– och rivandet av Råsunda fotbollsstadion

"Jorden blev förvandlad till en askhög", skrev Edith Södergran i en av sina dystopiska dikter 1919. Hur Råsunda fotbollsstadion blev förvandlad till en askhög skriver jag om 2007. Pisstank, John Silver-smogg, korvos, klaustrofobiska trappgångar och alkis-mök; allt snart ett minne blott.

Första gången jag hörde talas om att Råsunda skulle rivas brast mitt fotbollshjärta ut i okontrollerbart kärlekshat. Råsunda, en arena omöjlig att förhålla sig oberörd till. Jag både hatar och älskar den. Så många minnen.

Trots den oinbjudande miljön har här arrangerats en VM-final 1958 och ett EM-slutspel 1992. Men nu är det slut. En ny nationalarena ska byggas vid Solnas stationsområde. I alla fall är det detta som kommunpolitikerna i Solna vill. De politiska partierna är eniga i frågan. Och Michael Thörne, ansvarig för kulturminnesvården i Solna verkar inte bry sig. 2008 är bygget planerat att starta.

Den nya arenan är projekterad att kosta 1,8 miljarder kronor. Fotbollförbundet får loss sin insats i projektet genom att sälja marken Råsunda fotbollsstadion står på idag. Där ska det istället byggas bostäder. Solna kommun finansierar sin del i arenan genom att sälja byggrätter i den kommande stadsdelen Solna station. Utöver fotbollförbundet och kommunen är Jernhusen, Peab och Fabege involverade.

Politikerna har länge varit eniga om att området kring Solna station är ett problemområde det måste göras något åt. Det 120 hektar stora området har idag industrier, kontorslokaler och ett friluftsområde. Tanken med den nya arenan är att den tillsammans med kontorsbyggnader och ett hotell ska agera som bullerskydd från järnvägen för de nya planerade bostadshusen, 2.000 nya lägenheter.

Men varför sker detta i Solna kommun? Lars-Erik Salminen svarar:

– Det finns en jättestor efterfrågan på bostäder i Solna. Vi får idag säga nej till flertalet företag som vill bygga nytt. Anledningen är Solnas läge, nära stan. Nationalarenan byggs i Solna därför att den redan finns här och att den befintliga arenan är omodern, säger Salminen.

I Solna byggs det som aldrig förr. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån är Solna den kommun i Sverige som 2005 byggde mest av alla kommuner per capita.

På 1960- och 70-talen var Solna en kommun med stora satsningar på miljonprogram. På 2000-talet får man inte längre statliga subventioner får nybyggande av hyresrätter. Därför byggs det bostadsrätter i Solna. Det lönsamma med att bygga bostadsrätter är att det direkt efter avklarat bygge genererar pengar tillbaka. I Solna finns flera exempel på detta: byggandet av Solna Centrum, Gamla Filmstaden och Frösunda. Och fler nya omvandlade stadsdelar är på väg. Byggandet av Solnas stationsområde är ett av dessa.

Utförsäljandet av kommunal mark har gjort Solna till en blomstrande kommun. Man har den lägsta kommunalskatten i Sverige. Ungdomsarbetslösheten är under 1 procent och den öppna arbetslösheten ligger totalt på ungefär 2 procent.

Har framgångssagan då något slut? Lars-Erik Salminen försäkrar att tillväxten kommer att hålla sig stadig fram till 2025. Så långt sträcker sig nämligen Solnas översiktsplan för byggande i kommunen.

– Byggföretagen ser endast ett hinder. Det är att arbetskraften inte kommer att räcka till. Det är också Solnas enda hinder för fortsatt framgång, säger Salminen.

Vad som händer efter 2025 återstår att se. Men troligen kommer det inte längre att finnas några fler hyresrätter att omvandla till bostadsrätter. Inte heller någon mer kommunal mark att sälja ut. Det är då problemen kommer att komma till Solna. Frågan är vad som kommer att hända då, när ansiktslyftningen spricker. Kanske stundar domedagens Södergranska aska likt som anrika Råsunda fotbollstadions tragiska öde.

Gustaf Andersson