Nedläggning och nonchalans

feb162007
Skrivet av Per-Inge Planefors

guorguor 
Barbro Wallgren, Irene Nordh, Irma Karlsson i
Vadstena. Foto: Samtidskultur.
Nedläggning och nonchalans

SAMHÄLLE. Helena Agnemar, Vadstena kulturcentrum, tog i höstas initiativet till breda samlingar med aktörer på den kulturella arenan. Kanske är det begrepp som valts, "Kreativa sektorn", aningen utmanande. Det är ju inte förbehållet kulturarbetare att vara kreativa. Tredje samlingen i denna serie möten ägde rum i Vadstena häromveckan. Samtidigt står det klart att Vadstena kommun lägger ned Kulturcentrum.

Allra första gången hade deltagarna delats in i små grupper för presentation och frågor. Det var redan den 1 november förra året i Rödtornet, Vadstena. Samvaron kryddades av ett slags nyfikenhet över vad olika personer håller på med.

Vid det andra tillfället som avhölls på Elviras i Ödeshög den 7 december ägnades huvuddelen av mötet till en översikt av Ellen Keyinstitutet i Ödeshög. Direktor Hedda Jansson, som leder institutet, bildat 2004, berättade om hur projektet EKI växt fram med forskning, litteratur och utställningar. Arbetet fick fart främst med stöd av Leader+ Sommenbygd och en långtgående delaktighet i forskarnätverket.

Nu var det alltså dags för ett tredje arbetspass med idéutbyte. Den 1 februari 2007 samlades kulturarbetare på Rådhuscaféet i Vadstena. Två politiskt ansvariga för kulturpolitik hade också bjudits in. Från Ödeshög kom Irma Karlsson, ledamot av kulturutskottet. Vadstena representerades av kulturnämndens ordförande Barbro Wallsten. Vem skulle ta initiativet, undrade jag.

- Vi kan väl prata i mun på varandra, skämtade Barbro Wallsten.

- Vi kan väl ha en dialog, stagade Irma Karlsson upp det med och plockade omedelbart en poäng.

Tankar och kommentarer gick till projektet "Tidernas landskap". Där finns ett slags fokus på turism, men meningen är att det ska vara många bitar kultur också. En av de centrala frågorna var kulturprofil i bägge kommunerna. Både Irma Karlsson och Barbro Wallsten förväntades svara på det.

- Ödeshög ska vara en bra plats för kulturarbetare, vi ska ge dem möjligheter att vara verksamma här, sa Irma Karlsson.

Däremot från Vadstena kom inget besked om kulturprofilen. Detta trots att frågan upprepades. Barbro Wallsten verkade både överrumplad och besvärad. Hon hänvisade till att hon inte hade sina papper med sig. Märkligt nog kommenterade hon inte ärendet med nedläggning av Kulturcentrum.

Konstnär Iréne Nordh, Skedet, pekade å sin sida på visionerna. Hon menar att kraften och inspirationen i det nyskapande och utvecklande kan förmå oss att tänka nytt och större. Musiker Lars Forslund, Stora Åby, beskrev samarbetets möjligheter, men varnade också för att kulturarbetare inte är så bra på att just samarbeta.

Och där tänker jag, å ena sidan finns det en konkurrens om uppdragen. Men å andra sidan borde konstnärerna komplettera varandra. För vilka konstnärer är lika som bär? I själva verket behövs många olika uttryck bredvid varandra. Vem skulle komma på tanken ordna ett bibliotek med en enda författare? Vilka samlar konst eller musik från en enda artist?

Det kan verka nedslående med brister i samarbetet och en kommun, Vadstena, som inte ens förmår svara på en central och berättigad fråga om kulturprofilen. Samma kommun avvecklar också Kulturcentrum.

- Det är mycket förstörelse, vi har ingen budget för 2008, sa Helena Agnemar.

Men på sikt kanske bilden ändras. För frimodigt sattes tider upp till både ett fjärde och ett femte möte, i mars respektive april. Mer idékraft för kulturarbetare i Vadstena och Ödeshög alltså.

Fast på ett nonchalant sätt visade Barbro Wallgren att hon inte ville fortsätta dialogen med mötets deltagare, hon delade istället ut reklam för några av teaterföreningens arrangemang samtidigt som mötets ledare Helena Agnemar tålmodigt försökte hålla samman resonemanget och lyssna på synpunkter. Och hur Vadstena kommun ska återvinna förtroendet bland kulturarbetare återstår att se.

Per-Inge Planefors
Inline article positioning by Inline Module.