Kulturhuvudstaden Umeå – stärkandet av en region i norr

Glashuset på torget i UmeåUmeå är utsedd till Europas kulturhuvudstad år 2014 tillsammans med Riga. Det är en fin utmärkelse som innebär ett stort ansvar. Kultur och mångfald inom regionen ska spridas till övriga Europa och med hjälp av konstnärliga krafter kommer Umeå att belysa det nordliga rummet. Men att verka kulturhuvudstad innebär nytänkande och en rad ombyggnationer för staden, vilket berör invånarna och det etablerade, genuina kulturlivet i Umeå.

Genom att trycka på sin vision om kulturen som utvecklingskraft samt att lyfta fram den samiska kulturen som finns inom regionen fick Umeå titeln som kulturhuvudstad. Det samiska står för den mångfald och det kulturarv som genomsyrar norra Sverige. Kulturhuvudstadsåret 2014 kommer att delas in i de åtta samiska årstiderna och varje årstidsväxling invigs med speciella evenemang. Med de samiska årstiderna följer åtta olika teman som ligger till grund för kulturhuvudstadsåret. Dessa präglas av samma stämning som de samiska årstiderna ger och inom ramarna för dem utlovas en mängd olika kulturformer. Umeå har dock kritiserats för att använda sig av den samiska kulturen i sin ansökan genom att framställa den som exotisk och ta tillvara på dess fördelar som något unikt. På så vis utnyttjas en minoritetsgrupp som i ett historiskt perspektiv har uteslutits ur samhällets gemenskap. Nu använder man dess kulturella särställning för sin egen vinning. Det har diskuterats huruvida samerna ingår i kulturhuvudstadsåret på bekostnad av sitt kulturella värde.

Bakom kulturhuvudstadsåret står i första hand Umeå kommun som äger och ansvarar för hela produktionen. Man har valt att jobba med Open Source, vilket innebär ett öppet sinne för nya idéer och möjlighet för alla att vara delaktiga i processen. Syftet är att involvera fler aktörer och öka intresset för samhällets utveckling. Kulturhuvudstadsåret kommer att utföras av såväl föreningar och organisationer som privata aktörer och näringsliv. På så vis vill man få en mångfald i det kulturella utbudet. Finansiärerna är bland annat Umeå kommun, staten, EU och andra sponsorer. En glasbyggnad kallad Glashuset har inrättats på Rådhustorget i centrum. Där kan föreningar och företag i en vecka hyra in sig för att marknadsföra sin verksamhet. Placeringen på torget och husets glasfasad gör att det är lätt för Umeås invånare att få insikt i Glashusets aktiviteter och på så vis en kännedom om vad vi kan vänta oss av kulturhuvudstadsåret.

Här byggs inför kulturvävenKulturhuvudstadsårets programplanerare, Tina Eriksson Fredriksson hävdar att Umeå idag har en stark kulturell identitet. 2014 är en möjlighet att synliggöra och utveckla denna. Utmärkelsen är därför ett långsiktigt projekt, det slutar inte med att år 2015 tar vid utan arbetet med kultur som utvecklingskraft fortsätter.

– Även om vissa inslag kommer att fungera som engångshändelser har kulturhuvudstadsprogrammet som syfte att verka långsiktigt. Det kommer vi att säkerställa på en mängd olika vis. Umeås medborgare kommer inte bara att få se inslag i kulturhuvudstadsåret, vi kommer alla att bidra till och delta i händelsen på nya och oväntade sätt, säger Tina Eriksson Fredriksson.

Med kulturhuvudstadsåret följer ett ansvar att visa upp europeisk kultur och knyta kontakter utanför regionens och Sveriges gränser. Det gäller att sätta Umeå och norra Sverige på kartan.

– Umeå får en chans att fördjupa sina specifika kvaliteter, men också att växa och utvecklas bortom det som är inarbetat och etablerat som tanke och som verksamhet. Spelplanen utökas, nya aktörer kliver in och många nya bekantskaper knyts såväl lokalt som nationellt och internationellt, säger Tina Eriksson Fredriksson

2014 är till för Umeås invånare och en satsning på att stärka den lokala identiteten. Umeå kommun vill öka attraktionskraften och få fler att flytta till regionen och tror att kulturhuvudstadsåret kommer att främja tillväxten av befolkningen. Kommunen siktar på att år 2050 ha uppnått en befolkningsmängd på 200 000 invånare. Genom kulturhuvudstadsåret visas den norra regionens kvaliteter upp och förmedlas till utomstående.

– Inte minst betyder det att resten av Europa får en ökad kännedom om hur livet kan se ut här, menar Tina Eriksson Fredriksson.

Umeå bygger om i centrumDet administrativa arbetet har varit struligt, men börjar sakta komma på fötter. Som kulturaktör har det varit svårt att veta vem man ska vända sig till och hur arbetet inför och under kulturhuvudstadsåret ska genomföras. Det kan skapa en misstro bland folket som är en viktig del i skapandet av kulturhuvudstadsåret. Dessutom finns inte den finansiering som utlovades från början. Tina Eriksson Fredriksson är dock positiv:

– Umeå kommer att göra ett strålande, säreget och vasst kulturhuvudstadsår och alla jobbar för fullt för att dra in de nödvändiga medel som krävs för det.

Med dryga två år kvar till invigningen är arbetet i full fart. Tina Eriksson Fredriksson menar att förvandlingen till kulturhuvudstad märks av redan nu.

– Jag tycker redan att mycket har förändrats. Kulturen har hamnat i fokus och diskuteras i allra högsta grad. Umeås medborgare, enskilda aktörer, föreningar och institutioner bidrar för fullt med att ge innehåll till det som kommer att bli kulturhuvudstadsåret och framtiden därefter, säger Tina Eriksson Fredriksson.

Förändringen märks inte minst i stadskärnan där ett flertal ombyggnationer äger rum med deadline 2014. Bokstavligt talat, kan man säga att det Umeå som invånarna är vana vid, rivs, för en ny och på höjden växande stad. Man har hävt den K-märkning som funnits i centrum från ett maxantal på fyra våningar till tretton våningar. Inte långt efter beslutet annonserades åtskilliga planförslag på ombyggnationer av fastigheter.

Den kanske mest betydelsefulla byggnationen äger rum nere vid älven, som utgjorts av en parkering. Häromveckan påbörjades arbetet med Umeås framtida kulturhus, kallat Kulturväven. Det ska bli en samlingsbyggnad och en mötesplats för kulturella intressen. Exakt vad Kulturväven ska innehålla är ännu inte bestämt, men säkert är att ett kvinnohistoriskt museum ska ta plats där, samt övningslokaler för olika kulturella aktiviteter. En del protester har framförts mot att Kulturväven fungerar uteslutande mot mindre föreningar som inte har råd att hyra lokaler i den nya mötesplatsen. En kulturell samlingsplats kan också verka avskräckande mot dem som inte anser sig höra hemma i kulturens värld, och 2014 är just en satsning på att få fler att ta del av kulturen.

Symbolen för kulturhuvudstadsåretStadsbiblioteket ska flyttas till Kulturväven från sin nuvarande placering mitt i Umeås centrum. Tanken är att modernisera bibliotekets funktioner och ge dessa större lokaler än de som idag är för trånga. Biblioteksflytten är något som upprört var och varannan i Umeå och ett flertal demonstrationer och protester har ägt rum. Kritik har framförts att kulturen flyttas ut från stadskärnan till förmån för kommersiella intressen. Idag ligger biblioteket vid Vasaplan, centralstationen för lokalbussar, och som förbipasserande är det lätt att göra ett spontant besök. Det nya läget utanför stadens kärna kommer att försvåra tillgängligheten. Vad som ska ta över bibliotekets nuvarande lokaler är oklart. Ett alternativ som diskuterats är att omvandla lokalerna till en galleria.

Kulturhuvudstadsåret syftar till att placera såväl Umeå som norra Sverige på Europakartan. Kultur ska fungera som en identitetsskapare, vars identitet ska leva kvar även efter 2014. Biblioteksflytten är ett exempel som engagerat många umebor. Fler kommer vi säkert att få se då kulturhuvudstadsåret är ett projekt som påverkar på många plan. Inte minst de långsiktiga visionerna gör att Umeås invånare berörs i allra högsta grad.

 Hanna Landström, Text och bilder