Ett nytt galleri inspirerar

Ett nytt galleri inspirerar

lisa

Lisa Brodell och Mattias Liljeqvist, Galleri Omberg, 2006. Foto: samtidskultur

Ombergs galleri, tre stenkast norr om Alvasta, har öppnat. Galleriet drivs av Lisa Brodell och Mattias Liljeqvist . Deras flerfaldiga verksamhet inspirerar också till en reflexion över nivåer inom konstlivet. Frågor om hur vi väljer att organisera vårt samtal om konst. Vad är hög respektive låg konst, undrar somliga. Per-Inge Planefors har undersökt saken.

Ytterligare en konststation har öppnat i en redan kulturtät bygd. Stråket Ödeshög  - Vadstena skälver av kultur med djupa rötter. Här fick civilisationen några tidiga fotfästen. Tänk på Hästholmens hamn eller Alvasta kloster. Men reflektera också över maktavtrycket Vadstena slott. Gustav Vasa återanvände byggnadsmaterialet från det nedbrutna klostret i det nya slottet. Eller låt dig förföras av sägenomspunna Omberg. Berget är synligt ända nerifrån småländska Taberg vid gynnsam väderlek, alltså 80 km fri sikt! Vem var bergets drottning Omma? Kanske inspirerar hon till konst och kultur. Och vidgade perspektiv, jag vill tro det. Dessa erbjuds i alla händelser uppifrån Ombergs hjässa.

I den gamla livsmedelsaffären vid Ombergs östra sida, ned mot Dags mosse har Lisa Brodell och Mattias Liljeqvist dragit igång Ombergs galleri. Vi står stadigt på det rutmönstrade kakelgolvet där rader av människor inhandlat livets nödtorft. Galleristerna och jag samtalar om de konstnärliga projekten. Ena väggen fylls av Mattias röd-svarta, grafiskt skarpa bilder. Efter hörnet breder Lisa färgrikare och generösare former ut sig. Precis där är konstnärsparet fångade på vidstående foto.

Jag är ganska säker på att om jag spinner min berättelse utifrån det faktum att en av Vadstenas frisersalonger har fått en fondvägg dekorerad av Lisa Brodell i samarbete med Mattias Liljeqvist, eller tar avstamp i den webplats hon designat med en konstfull och praktisk illustration, alternativt målar upp bilden av de framgångsrika operaproduktionerna i Vadstena och flikar in att dekor har signerats Lisa Brodell och Mattias Liljeqvist så frammanas föreställningar om konstnärligt arbete på tre helt skilda nivåer. Mattias är dock blygsam och beskriver sig som illustratör.

Dessa föresällningarnas nivåer kan vi säkert återkomma till och problematisera. För vad är egentligen högre respektive lägre konst? Flyktig webdesign, tyngre operaproduktioner eller kommersiellt gångbart i en rådande trend. Se där; flyktig, tung eller gångbar.

Vid mitt besök på Ombers galleri, dagen före den officiella öppningen av galleriet drabbas jag av välgörande känslor. Jag fylls av en märklig erfarenhet. Särskilt i bottenvåningen, ett medeltidsinspirerat rum med lågmäld musik, fantasieggande bilder, stenar, tända ljus, pepparkakor och glögg. Ett kanske utnött begrepp, men jag drar mig inte för att använda det, jag fylldes av frid. Jag kunde dröja kravlöst i detta rum.

Men tillbaka upp till kakelrutorna i affärslokalen som blivit galleri. Lisa kommenterar:

   - Nu vill vi utveckla galleriet. Ett rum till för foto står närmast på tur. Sen har vi också så mycket att göra med själva huset, ordna med värmen.

De har en åtgärdslista att rycka tag i. Med viss tvekan tilllåter sotarmästaren begränsad eldning. Men den gamla skorstenen väntar på tillsyn och åtgärder.

Jag ber Mattias berätta om hur han tänker om konsten.

   - Det började med det som ögat retas av, det som ögat tycker om. Det jag gör är en förlängning, med känslor och en tanke.

Mattias tycks hålla tillbaka en större fundering, men formulerar sin position:

- Jag har inget val, det är ingen idé att försöka fly från det ögat tycker om.

Per-Inge Planefors