Musik: Trummor & Orgel, Out Of Bounds
Granskogsgroove och funk från mossen
en musik som lurar fötterna att stampa taktenTrummor & Orgel
Out Of Bounds
Introspection/Cosmos
Har man som duo Hammondorgel och trummor som de enda instrumenten är jämförelserna med Hansson & Karlsson helt oundvikliga. Det fick Sagor & Swing erfara på sin tid, och det har bröderna Staffan och Anders Ljunggren i Trummor & Orgel likaledes fått höra som referens. Det bör dock sägas att även om Hansson & Karlsson hörs i brödernas musik, så har de fler kontaktytor än så. Själva nämner de gärna soulpåverkad modsrock som Small Faces och Spencer Davis Group jämte Procol Harum och Deep Purple, och jag lägger gärna till ett revivalband som James Taylor Quartet. Oavsett vilken del av musikens beståndsdelar man väljer att ta fasta på måste man erkänna att de inte är så liktydiga med Hansson & Karlsson som gruppnamnet leder en att tro.
De har tidigare inte gjort en helgjuten skiva, och denna deras fjärde är inget undantag. Jag förmodar att bröderna Ljunggren känner en viss press att utvecklas, och att det lockat dem att ta till lite modernare grepp. Särskilt i de två första låtarna på "Out Of Bounds", "Autopilot" och "Letters In Red And Blue", vilket också råkar vara skivans två svagaste spår. Det gör mig kluven. Å ena sidan krävs det en viss förnyelse för att den ena skivan inte ska en repris av den andra. Å andra sidan bestäms Trummor & Orgels musik på tämligen fixerade ramar. Det är inte självklart lätt att föra in nya element utan att det känns malplacerat. Utan att det ena ljudet inte har en naturlig motvikt bland de andra. Klanger i ett onaturligt habitat.
Inte helt oväntat är soundet och groovet de viktigaste hörnstenarna för Trummor & Orgel. Hammondorgelns stora, mjuka brummande, som en våg av värme genom rummet. Svänget från trummorna. Som funk från mossen. Ett granskogsgroove. Det är svårt att inte associera till typiskt skandinaviska scenerier. När allt kommer omkring är det svårt att tänka bort Hansson & Karlsson.
Kanske är det lättare för den som aldrig hört Hansson & Karlsson att utan omvägar genom progghistorien ta till sig herrar Ljunggren på ett mer omedelbart sätt. Trots allt är det ju en väldigt direkt musik de spelar, en musik som lurar fötterna att stampa takten och fingrarna att diskret (eller inte alls diskret) trumma synkoper mot underlaget. När Trummor & Orgel är som bäst är de otroligt smittande och så samspelta att det vore befängt att beklaga deras koncentrerade sättning.
Min enda invändning är att skivan känns lite lång, trots att den inte är mer än drygt 40 minuter. "Out Of Bounds" hade inte förlorat på att kortas ner. Jag tror snarare att den hade vunnit på det, att den blivit mer kärnfull och fokuserad. Tar man bort de två första låtarna blir "Worlds Collide" en effektiv, för att inte säga explosiv, öppningslåt.
Trummor & Orgel är, helt ovidkommande deras influenser, en förtjusande liten duo. Har man inte en svårartad allergi mot Hammondorglar vore det synd att låta "Out Of Bounds" passera ohörd.
Peter Sjöblom
| < Föregående | Nästa > |
|---|





































