Litteratur: David van Reybrouck; Kongo. En historia
En djupt utforskad kolonial historia”Vi befinna oss i en mordlysten verld!”
David van Reybrouck
Kongo. En historia
översättning: Joakim Sundström
Natur & Kultur
Ett klassiskt datum för kolonisationen av Afrika och det förberedande arbete i bildandet av staten Kongo var konferensen i Bryssel som avslutades den 14 september 1876, denna träff där upptäcktsresanden, geografer och affärsmän från hela Europa bildade ett internationellt Afrikasällskap, Association Internationale Africaine (AIA), med vars hjälp man önskade skapa platser i det afrikanska området för vetenskapliga studier, genom att öppna ett antal stationer. Kung Leopold II av Belgien blev dess ordförande. Det egentliga och långsiktiga syftet var för kung Leopold att kolonisera Afrika. Nästa viktiga tidpunkt var när den afrikanske kontinenten delades upp av stormakterna i Europa under den så kallade Berlinkonferensen 1884-1885 där man bland annat bildade Kongofristaten och drog upp riktlinjerna för en kolonialisering av det väldiga Afrika. Europa var aggressivt och energiskt i sina koloniala ambitioner och i synnerhet Belgien var ivrigt att få del av kakan på 'den svarta kontinenten'. Det gällde ekonomiska fördelar som tillgång till naturrikedomar och landområden. Det förberedande arbetet i Afrika var sedan länge igång. Först kom upptäcktsresanden, en av de första var den walesiskfödde amerikanske journalisten Henry Morton Stanley. Mannen som yttrade de klassiska orden ”Doktor Livingstone förmodar jag” och som gick i förbund med inhemska slavhandlare för att erhålla tillgång till hamnar och bana väg för kolonialmaktens flottor.
När den lokala bybefolkning mötte hans landstigningsbåt i sina kanoter med beväpnade krigare och siktade denne albino, den förste vite man de sett, ombord i båten lady Alice, yttrade Stanley:
”Vi befinna oss i en mordlysten verld!”
Trots att han var walesare och helst hade önskat samarbete med ett ovilligt England blev Belgien hans bundsförvant med den kolonialt mycket aggressive kung Leopold II i spetsen. I kölvattnet på kolonisatörerna anlände missionärerna.
Kung Leopold och hans Belgien hade tidigt stora ambitioner i Afrika. Inte bara att lägga sig under Kongofristaten. Man var tidigt ute efter råvarorna. Gummiskördarna var viktiga för den belgiska staten och skulle skördas utan kostnad. Därför for den aggressiva belgiska kolonialmakten fram som en ångvält bland inhemska befolkningar som man använde som förbrukningsartiklar vid skördandet av den åtråvärda råvaran. Allt tycktes vara tillåtet. Man stympade folk genom att hugga av händer, armar, fötter till varning om arbetet inte gick fort nog, man kastade barn levande i termitstackar, eller styckade dem och hängde upp inälvor runt byn i varnande syfte, man pålade folk väl synliga för byborna, man plågade byhövdingar genom att gräva ned dem med bara huvud synligt i den stekheta solen, allt för att uppnå tjänlig effektivitet i skördandet av gummi till fördel för kolonialmakten. Även inhemska slavhandlare afrikanska såväl som afro-arabiska deltog i denna framfart och begick fruktansvärda illdåd mot de bybor som hamnade i vägen när gummit skulle skördas, när slavar skulle infångas och forslas till slavarbete. Det gick så långt att hemmaopinionen i Europa började fundera på hur så stora kvantiteter gummi egentligen kunde skördas trots att så lite eller obefintliga mängder varor skeppades till Afrika i gengäld. Det kunde inte vara fråga om handel. Det måste vara plundring. Undersökningskommissioner tillsattes.
Det är en väldig, brett anlagd och djupt utforskad kolonial historia David van Reybrouck berättar med denna episka skildring av Kongos tillkomst. Och man kan säga att tonen i framställningen är välgörande lågmäld där Reybrouck låter fakta tala och såväl goda som dåliga sidor av saken friläggas. Reybrouck har gått in i sitt ambitiösa arbete utan förutfattade meningar.
David van Reybroucks väldiga skildring får sitt djup och sin autenticitet av de personliga berättelser som återgivits från intervjuer han gjort med folk i Kongo som själva drabbats och minns och med släktingar och barn till dessa som kan vittna om kolonialmakternas framfart. Det är den viktigast kvaliteten och den avgörande punkt som skiljer denna bok om kolonialtiden från andra i raden.
Benny Holmberg
| < Föregående | Nästa > |
|---|







































