Litteratur: Ingrid Elam. Jag

jan252012

Skrivet av Lars-Göran Söderberg

Litteratur - Litteraturkritik

Jagets litterära illusion

Ingrid Elam
Jag
Bonniers

I Ingrid Elams långa essä Jag återfinns kända namn genom litteraturhistorien, alltifrån Sapfo och Catullus till vår egen tids Carina Rydberg och Karl Ove Knausgård.

Alla har de på olika sätt figurerat med sitt jag, i skilda genrer och sammanhang, och alla berättar de någonting om sig själva och sin hållning till omvärlden som inte nödvändigtvis står utskrivet.

Jagperspektiven är lika många som författarna och har satts in under rubriker som Känsliga jag,

Det grandiosa jaget, Jaget som gift, och så vidare. Under alla omständigheter är jaget är en konstruktion, menar Elam, som går att klä av, eller för den delen klä på, allt efter författartemperament och vilket jag det är som framhålls.

På det sättet blir Elams bok en spännande resa genom seklerna, som avslöjar och ringar in ett av människans kanske mest svårfångade begrepp.

För den litteraturintresserade är det en liten guldgruva att ösa ur, som tveklöst borde unnas många.

Vad som däremot kan beklagas är att en av jagets mest stridbara apostlar, Sören Kierkegaard, inte ägnas någon uppmärksamhet, liksom den kanske största av alla jagberättelser, En flykting korsar sitt spår, av Aksel Sandemose. Å andra sidan skulle en sådan genomgång antagligen kräva en egen bok för var och en, och sådant var inte syftet här.

Lars-Göran Söderberg