Litteratur: Gunnar Krantz. Största möjliga allvar

jan212012

Skrivet av Christer B Johansson

Litteratur - Litteraturkritik

Gunnar Krantz' fylliga sjävbiografi

något annat än ungdomstidningars äventyresserierGunnar Krantz 
Största möjliga allvar
Optimal

Största möjliga allvar är en bok som man nog ska ta på största möjliga allvar. Alltså mycket mer än ett vanligt seriealbum, fast det är det också. Men också en självbiografi över de aktiva konstnärsåren,  tre decennier så här långt (Krantz är född 1962; grattis på födelsedagen!).  Dessa 30 år beskrivs i text, teckningar, tecknade serier och fotografier på 320 sidor, som jag läser med allvar men utan problem. Inga konstigheter här. Inget poserande. Inga anspråk som inte Gunnar Krantz lever upp till. Stort så  Han är en pionjär inom svensk seriekonst på samma sätt som Joakim Pirinen, fast med en helt annan stil. Mycket svärta, rena linjer.En noir-stil som påminner om italienare, spanjorer och fransmän på 80-talet men också om vissa amerikaner i Marvel-traditionen. Inspiratonskällor snarare än förlagor, skulle jag tro. Därefter har Gunnar Krantz själv varit inspiratlr för många, särskilt kvinnliga serieberättare med Lena Ackebo i spetsen. Krantz är dock en större epiker än alla samtida, vilket märks också i de prosastycken som finns med i boken. Och i de svartvita fotografierna utan kommentarer. Bilderna från Sveavägen efter mordet på Olof Palme är lika gripande som talande. Malmöbilderna lika bra. Berlinbilderna också.

Men låt oss börja från början. Gunnar Krantz är alltså född 1962. Han utbildade sig på konstfack men jag mest intresserad av den tecknade berättelsen och när han etablerat kontakt med den legendariske Horst Schröder i början av 80-talet och börjat medverka i Pox och Epix, tyckte han att det kunde vara nog med teoretisk utbildning opch drog ut i stora vida världen (d v s främst Frankrike och Spanien, som det var på den tiden). Några av de resorna blev till strippar och några av av dem finns med också i denna retrospektiv. 1986 kom det första albumet, Alger, som året efter fick den allra första Urhunden, serietecknarpriset till minne av OA. Ett ganska stort sjok "Alger" ingår också i "Största möjliga allvar". Liksom en fin, tidigare opublicerad berättelse i serien "falska liv".

Fuktmatat och fullödigt. Rekommenderas för långsam läsning med eftertanke. Det här är något annat än ungdomstidningars äventyresserier.

Christer B Johansson