Litteratur: Mattias Alkberg, Era svin

jan172012

Skrivet av Tomas Löthman

Litteratur - Litteraturkritik

Ett intuitivt bildflöde

Mattias AlkbergMattias Alkberg
Era svin
W & W

Titeln på Mattias Alkbergs sjätte diktsamling är Era svin (W & W). Den avviker så mycket från innehållet att det måste finnas en (provocerande och därmed säljande) avsikt. Han är ju inte för inte estradartist inom  indiepop och liknande och hans förra titel var  ´Anarkist´.

Alkbergs position i dikterna är långt ifrån föraktande. I starkt framåtlutad, rytmiskt mässande och tätt associativ bildteknik undersöker han existens och relationer, ofta med dubbelexponeringar mellan natur (särskilt väder) och inre landskap som hos symbolisterna.

Säkert hälften av dikterna handlar om döden som huvud- eller sidotema. Metapoesi  är vanlig och ett antal språkfragmenterade dikter är satta med särskilt skrivmaskinstypsnitt; deras ljud liknar skrivmaskinens.

De frihetliga idédikterna dominerar inte men ´Du bestämmer´ med motiv från hemstaden Luleå satte sig starkt vid omläsningen och kan kanske räknas dit:

Även på hösten blir det natt
Då ringlar ett norrsken omkring i botten av flaskan
Som hänger över järnverket i natt
Och skriet när du med din fria hand följer en osynlig hand
Synlig och osynlig raderar även du detta sken
Du tillhör och du är en man av folket och all makt åt folket

I omtöcknade och maktlösa ruiner i dig irrar du omkring och utövar
Den här makten
Och någonstans tror du verkligen det här
Om du visste om du verkligen visste vore du verkligt farlig
Verkligt mäktig
Om du kände till hur makten du utövar över ingen verklig
Är en illusion
Alla sover och det är du som bestämmer
Äntligen fick du bestämma lite
Det är höst och allt på minus och natt
Du sover inte och ingen ser dig
Och den här gången är det mer än bara känslan
Som ringlar omkring i botten av en flaska
Som ska öppnas
Som heter dag

Ett intuitivt bildflöde blir med nödvändighet drömliknande och mycket hos Alkberg liknar dröm eller är uttryckligen drömsekvenser. Den pumpande repetitiva rytmen är starkt suggererande och jag känner mig dragen in mot en uttrycksmotor av vital kraft och associativitet mer än begriplighet i varje ögonblick. Ändå är varje dikt samlad kring ett tema  och detta gäller även de tre mycket långa idédikterna ´Det fanns inga ingångar´, ´Det fanns inga öppningar´ och ´Bara hugg i mig´.

Med ´Era svin´ har Mattias Alkbergs mångsidiga artisteri ytterligare fördjupats.

Tomas Löthman