Litteratur: Benjamin Lacombe , William Morris bok

dec242011

Skrivet av Jonna Fries

Litteratur - Litteraturkritik

Med en magnetisk dragningskraft

Morris tankar har påverkat både Ellen Key, Carl och Karin LarssonBenjamin Lacombe
William Morris bok
Bild: Agata Kawa
Översättare: Kerstin M Lundberg
Alvina

William Morris (1834-1896) ville öppna människors sinnen för skönheten i världen. Han var en prunkande allkonstnär, på en gång bildkonstnär, formgivare, arkitekt, författare och översättare. För honom fanns inga gränser mellan konstarterna. Och han ville att konsten skulle vara tillgänglig för alla - även utanför den välbärgade eliten.

Morris var aktiv inom den socialistiska rörelsen i England. I unga år blev han en del av det prerafaelitiska brödraskapet, som tog avstånd från det samtida måleriet och, inspirerat av medeltidens och ungrenässansens bildspråk, borrade i existensens allvar. Senare tog han också initiativ till konst- och hantverksrörelsen Arts and Crafts, som vände sig mot massproduktion och förespråkade vackra bruksföremål och lantliga ideal.

Morris tankar har påverkat både Ellen Key, Carl och Karin Larsson och jugendstilens utveckling. I år är det 150 år sedan Morris första företag, det textil- och tapetskapande Morris & co, startade. Samtidigt släpper också det lilla förlaget Alvina en bilderbokstolkning av mönstermästarens uppväxt. Boken, som utkom i Frankrike under titeln Le Carnet Rouge förra året, heter på svenska kort och gott William Morris bok.

Boken i boktiteln är den röda anteckningsbok som pojken i berättelsen skriver och skissar i på den stränga internatskolan. Han skickas dit efter faderns död för att bli präst. Redan första dagen förtrollas han av skolans trädgård. Därefter har han alltid huvudet bland bladen – i dubbel bemärkelse.

Han ritar liljor, ekorrar och skuggor, glömmer undervisningen och hamnar i onåd hos sin lärare. Som tar anteckningsboken. Det är någonting som krossar den unge Morris, men som också ska krossa lärarens hårda regelverk och utmanande förena de organiska blyertsformerna med biblioteksböckernas lärorika perspektiv.

Det är en stram, snudd på lite torr, berättelse Benjamin Lacombe författar om Morris första steg mot sitt skönhetsmål. Replikerna är få och gestaltningen har fått lämna plats åt en berättarröst som kronologiskt redogör för seende och känsla.

Men boken har en magnetisk dragningskraft ändå. Den finns i Agata Kawas magnifika illustrationer, som genom anfanger och former rör sig mellan jugendstilen och Morris bildspråk. Det är sagolikt vackert, suggestivt och (åtminstone för lite äldre läsare) en intresseväckare för Morris väg och idéer.

Stor spänning och dramatik för alla åldrar finns klurigt inramat i Kawas expressiva fönsterbågar, gränsöverskridande trädgårdsnedslag och drömska väggdekorationer. Det är en makalös bildserie som skickligt fångar 1800-talets mitt och beskriver en pojkes känslosamma steg.

Jonna Fries