Debatt

Den ständigt aktuelle Hjalmar Bergman

PDFSkriv ut
Skrivet av Ivo Holmqvist
dec132012

Hjalmar Bergman. NE via WikipediaHjalmar Bergman. NE via Wikipedia

Jag ser på Svenska Dagbladets hemsida att en marskalk på Nobelmiddagen i Blå Hallen tänker uppträda i frack (och när detta läses har gjort det). Cosi fan tutte – så göra de alla, och så har de alltid gjort, fast bara de som är män. Nyhetsvärdet i notisen den här gången är att det är en kvinna som gör det. Man kan kanske tycka att det är en något nattstånden aktualitet som var betydligt mycket mer uppseendeväckande och upphetsande för åttiosju år sedan. Då kom Hjalmar Bergmans korta och lättsamt underhållande roman Flickan i frack, om flickan som i ett obevakat ögonblick lånar sin brors frack. Boken börjar med en för den tiden upprörd fråga:

 ”Hur kan en ung flicka uppträda i frack? Det är mycket enkelt, förutsatt att hon har en något pojkaktigfigur; hon bör åtminstone vara tämligen smal kring höfterna (---) Frågar man åter, hur en ung flickakan vilja och våga uppträda i frack, så måste svaret bli mera komplicerat.” 

 För flickan på dagens Nobelfestligheter är frågan säkert mindre komplicerad, hon uttalar sig kort om lika rättigheter män och kvinnor emellan också vad gäller val av klädsel. Dock tror hon kanske inte att en man klädd i festblåsa skulle göra sig – nej, där går nog gränsen för de ansvarigas tolerans. Att låta marskalkarna förvandlas till drag queens kan gå an i australiska öknen (Priscilla, Queen of the Desert) men knappast i Stockholms stadshus. Där finns fortfarande gränser man inte överskrider även när hen (det är besvärligt att låta bli att läsa det ordet på engelska) tar över mark från hon och han. 

   

Kritikens förfall

PDFSkriv ut
Skrivet av Jan Tullberg
okt022012

Arthur Dove Kritikern 1925Arthur Dove Kritikern 1925Kritik är ett centralt ord i en modern tradition. Kritik blommade ut i upplysningsprojektet i former som kritiskt tänkande och kritisk prövning. Föreställningar som hade motiverats med tro och tradition skulle nu prövas mot underbyggda tvivel. Går en tankemodell ihop på ett konsistent sätt? Talar empirin till dess fördel eller nackdel? Kritik i denna bemärkelse var inte bara negativ, gnällig eller fundamentalistiskt avfärdande, utan problemorienterad och undersökte olika modellers förklaringskapacitet. Det lättvindiga förkastandet var lika främmande som det lättvändiga instämmandet. Detta kritiska prövande kan ses som ett ideal och många gånger lyckas inte det öppna ifrågasättandet skapa distans till sin förförståelse. Allt kan inte ifrågasättas på en gång, men den kritiska attityden öppnar för stegvisa framsteg. Premisser, värderingar och slutsatser bör alla granskas.

Den här artikeln hävdar att kritik nu sällan förknippas med denna upplysningstradition, en kritisk prövning genom förnuftet, utan allt oftare med endast en negativ positionering. Argumentationen betonar vad den är emot, inte vad den är för, och lägger beslag på termen “kritisk”. Inte minst i filosofiska kretsar anses det finare att tvivla än att tro, och på i stort sätt alla områden är anfall bästa försvar. Men vad man är för är mer oklart. Det finns dock en förväntan på marknadsmässig effektivitet; lyssnarna repelleras mer av de åsikter man är emot, än attraheras av de man är för.

Dessvärre är en antiåsikt knappast generellt intellektuellt mer genomtänkt, utan tvärtom primitivare; anti är som mest en halv åsikt. En större uppgift är att utforma positiva lösningar – förslag, förklaringar och teorier – som preciserar vad man är för; att finna vad som är rätt är större än att finna något vara fel. Att upptäcka brister är dock en början och kan vara ett viktigt första steg, men det är ett kort steg. Jag vill belysa denna glidning av begreppet och förespråka den tidigare konnotationen; förnuftets öppna och probleminriktade prövning vars främsta syfte är att finna en positiv lösning (Comte 1844). Jag kommer att använda termen “skeptisk” för betydelsen kritiskt tänkande och kritisk prövning (Kurtz1992) för att förtydliga skillnaden till termen kritik vars betydelse alltmer utvecklas till en negativ attityd.

Kritik har dessvärre inte endast hemfallit åt en negativism, utan också ofta åt en kritik som är en standardiserad position som utgör en gängse konvention. Det finns många medskyldiga till denna utveckling. Jag kommer i första hand ta upp några inflytelserika teorier som ger stöd åt kritik i denna begränsade betydelse.

   

Sida 1 av 18.

Debatt om litteratur, böcker & författare

Den ständigt aktuelle Hjalmar Bergman

Publicerad i Debatt

Jag ser på Svenska Dagbladets hemsida att en marskalk på Nobelmiddagen i Blå Hallen tänker uppträda i frack (och när detta läses har gjort det). Cosi fan tutte – så göra de alla, och så har de alltid gjort, fast ...

Kritikens förfall

Publicerad i Debatt

Kritik är ett centralt ord i en modern tradition. Kritik blommade ut i upplysningsprojektet i former som kritiskt tänkande och kritisk prövning. Föreställningar som hade motiverats med tro och tradition skulle nu prövas mot underbyggda tvivel. Går en tankemodell ihop ...

Varför litteratur?

Publicerad i Debatt

Den 11 maj fattar Sveriges Författarförbund beslut på stämman vad kampanjen ska heta som ska upplysa allmänheten och andra berörda parter om författares och översättares urusla ekonomiska villkor. Den namnlösa kampanjen har innan den ens påbörjats försatt mig i ...

En efterlysning

Publicerad i Debatt

Jan Guillou tycker att Tomas Tranströmer inte skulle få Nobelpriset i litteratur. Han motiverar inte detta med att Tranströmer är en dålig poet utan med det faktum att Tranströmer är svensk. Guillou förstår sig nämligen inte på lyrik, som han ...

Kulturrelativism och Göran Palm

Publicerad i Debatt

Året är 1978. Det är en annan tid, präglad av en annan anda. Själv är jag en sökande tonåring. Platsen är ett bokkafé som drivs av en flitig vänstergrupp som ännu inte lagt benen på ryggen för att vårda sina ...

Stefan Hammarén är död (som författare)

Publicerad i Debatt

 

Jag har fått nog.
Jag ger upp.
Börjar avträda bokbranschen och avsluta författarskapet.
Har närmast i tio år oavbrutet stött på patrull och varit motarbetad på alla håll, ofta genuint, ofta även på nära håll. Och ...

Den 8 juni blev jag glad

Publicerad i Debatt

Den åttonde juni 2011 var inte vilken dag som helst. Den dagen hade jag att göra med fem språk: finska, svenska, engelska, ryska och turkiska. På finska skötte jag göromål hemmavid, på svenska pratade jag om sommar med grannen i ...

Muslimernas hemlige imam: Ayatollan Fjodor Dostojevskij

Publicerad i Debatt

 

"Att tvivla", skriver Dante Alighieri i sin berömda Den Gudomliga komedien, är mig lika kärt som att veta." Men i de tvärsäkra dårarnas paradis råder en fullstädig trosvisshet. "Att veta är i detta paradis den största dygden. Här är svaren ...

Blodet dryper, bläcket skvätter

Publicerad i Debatt

Det svenska deckarundret dundrar vidare i sitt succétåg över världen. De levande författarna har förvisso fått finna sig i att bli förbipasserade av Stieg Larssons omnipotenta trestegsraket i de flesta länder. Men det går ändå ovanligt bra för till exempel ...

Om den fria debatten

Yttrandefriheten omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning enligt FN:s deklaration. Vårt val att inte profilera oss politiskt är det som skiljer Tidningen Kulturen från många tidningar i Sverige. Ingen artikel  speglar Tidningen Kulturens estetiska, politiska, etiska åsikter, utan tillhör enbart den enskilda författaren till varje essä, porträtt, reportage, krönika, recension eller insändare vi publicerar.