Intervju med författaren Erik Granström

dec152011
Skrivet av Alexander Sanchez
PDFSkriv ut

Erik Granström med sina geometriska hundarErik Granström med sina geometriska hundarFörfattaren Erik Granström är för en generation rollspelare ett känt namn. Spel och rollspel ligger många varmt om hjärtat. Hans skapelse Trakorien tillhörde en av de mest utvecklade delarna till Drakar & Demoner och spelmodulerna tillhör några av de dyraste på andrahandsmarknaden. Men det är inte allt. Fantasyprojektet ”Den femte konfluxen” har även blivit en romanserie, där hittills två delar har kommit ut. Jag stämde möte med Erik en vacker senhöstdag i förlaget Erzats/ Coltos lokaler för att tala lite om böckerna och en hel del annat.

Du debuterade för ”Smolles varuhus” 1980 där även en Brior finns med, vad hände sedan?

- Debuten var ett möte med verkligheten som jag inte var förberedd på. Jag var rätt ung då och böcker är något av ens barn. Man har suttit där under en lång tid och sedan är det andra som bedömer den. Så jag gjorde lite annat, utbildade mig till veterinär, arbetade som lärare, arbetade i dataföretaget MySQL med mera. Det skulle sedan dröja några år innan nästa bok.

Jag bodde också under många år på en gård med hästar och får. Vi arbetade mycket hemifrån inom MySQL och därför gick det bra att bo på landet. . Jag är nog den enda som intervjuats i Fortune magazine som har en egen fårhjord, säger Erik skrattande. Brior är för övrigt ett smeknamn jag har haft sedan skolan.

Landet Trakorien, hur uppkom det? Den känns väldigt genomtänkt.

-Trakorien har jag arbetat med under en 30-årsperiod till och från.
Inspirationen kommer mest från den italienska renässansen som intresserar mig mer än den feodala medeltiden vilken annars är vanlig inom fantasy. Det har spelat en avgörande roll. Jag hämtade även en hel del inspiration från republiken Rom men även kilskriftskulturernas mesopotamiska samhällen. Gudaskaran är exempelvis direkt lånad därifrån. Annat som inspirerat är vår samtida verklighet. Personligen anser jag att den har blivit ett ”Top-model” inspirerats samhälle där ingen duger om de inte följer en bestämd mall. Jag har två döttrar själv och är lite bekymrad över trycket på ungdomar att anpassa sig. Gör du inte det är du inte värd något, den typen av resonemang är olyckligt.

Är det någon speciell författare som har inspirerat dig inom fantasy eller SF? Frank Herbert har du nämnt själv, själv ser jag likheter hos P.G. Wodehouse, en erkänd stilist i det engelska språket.

-Frank Herberts böcker om ”Dune” har inspirerat mig men jag har däremot inte läst Woodhouse. Palatsintrigerna i Dune skulle passa utmärkt även i Trakorien. En bokserie som jag inspirerades omedvetet av är Ursula LeGuins övärldsböcker. Hennes tanke om det ”sanna namnet” (alla varelser har ett sant namn som ger en magiker makt över dem) är en central del även i mina böcker. Det var ingen medveten stöld utan ett lån som kom med, fast å andra sidan är det en gammal tanke som även LeGuin plockat upp.
Jag skriver fantasyromaner med något mer ”tuggmotstånd” än den vanliga genreboken. Det var tänkt att skulle bli en trilogi men har utvecklats till ett lägre fyradelars epos istället. Språkligt sett, är det annars författare som Stig Dagerman, Hjalmar Bergman och Bruno K. Öijer som jag sneglar på.

svavelvinterboxsvavelvinterboxÄr det inte en fara med en bokserie som växer? Som exempelvis med George RR Martins A Songs of Ice and Fire eller tungviktaren Robert Jordan som hann dö (år 2007) innan hela Wheel of Time-serien blev publicerad?

-Det finns en sådan fara. Martin tycker jag själv hamnade i en situation där han är mer intresserad av att bygga världen istället för att låta den utvecklas bit för bit. När jag började hade jag ingen direkt plan. När jag skrev spelet Svavelvinter fanns knappt Trakorien, landet utvecklades allt eftersom jag skrev äventyren. Nu har jag däremot helt klart för mig hur de två kommande böckerna ska utspelas.
Det är annars musik som inspirerat mig mest som författare. Det är lättare att skriva till musik. Till favoriterna hör Tom Waits som jag upptäckte först på film.
Film är ett annat stort intresse. Jag använder ofta skådespelare och historiska personer som förebilder till rollfigurer som jag skriver om. Exempelvis gillar jag Tim Roth (Reservoir Dogs, Lie to me). I rollen som han spelar mot Liam Neeson i ”Rob Roy” exempelvis skulle han passa utmärkt som Praanz da Kaelve.

Ett evigt återkommande problem i en genre som Fantasy är hur våld eller sex skall skildras. Själv tycker jag att dina sexscener som förekommer i böckerna kanske inte de mest intressanta, men de finns där. Fantasy är ju annars en rätt ”kysk” genre håller du med?

-Jag har med dem när de tillför något till själva handlingen. För att ta ett exempel från filmen så tillhör jag dem som anser att den typiska sexscenen i en film oftast blir rätt tråkig. Man förstår varför den är där men att den egentligen inte fyller något syfte. Jag har försökt att undvika detta i mina böcker.
Samma sak med onödiga våldsskildringar där det lätt spårar ur, här är det också en tanke om att det skall tillföra handlingen något inte bara vara något som bara är där.

Planer med något annat när alla delar kommit ut?

 -Vi får se. Det kanske blir något helt annat.

 

Alexander Sanchez
Inline article positioning by Inline Module.

Litteraturens porträtt

Intervju med Gail Carriger, författaren bakom Själlös, första boken i serien om Alexia Tarabotti

Publicerad i Porträtt

Jag möter Gail på förmiddagen på Hotell Hansson i Stockholm över ett par koppar English Breakfast. Hon är chict klädd i knallrött, en vitmönstrad femtiotalsklänning med full kjol och en lika röd kofta över axlarna, vita handskar och vita pumps. ...

Omöjlig intervju. Bertil Falk intervjuar Jane Austen

Publicerad i Porträtt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar blir intervjuade av en skribent såsom dessa fortfarande vore ...

Intervju med Carl-Johan Vallgren

Publicerad i Porträtt

Han är översatt till tjugofem språk och slog igenom internationellt med Den vidunderliga kärlekens historia som renderade honom Augustpriset. Efter att flera av hans böcker har utspelats i stora delar av Europa är Carl-Johan Vallgren tillbaka i sina barndomskvarter i ...

Thorsten Jonsson - Västerbotten och USA

Publicerad i Porträtt

Den första prosabok som Thorsten Jonsson gav ut – han hade hunnit med två diktsamlingar dessförinnan – var novellsamlingen "Som det brukar vara" som är elva löst sammanlänkade historier, alla förlagda till Västerbotten. Den gavs ut av Bonniers 1939, med en ...

Dagny Juel – Strindbergs Aspasia

Publicerad i Porträtt


Femme fatale eller underskattad författare? Eller kanske både och? Om man vill komma Dagny Juel in på livet har man att brottas med både myt och verklighet. Särskilt svårt blir det om man tar del av August Strindbergs åsikter ...

Ace Atkins – crime-noir författare i amerikansk sydstatsmiljö

Publicerad i Porträtt

Ace Atkins är en amerikansk författare av kriminallitteratur född i Troy, Alabama 1970.

Innan han började skriva romaner på heltid arbetade han som kriminalreporter på tidningen Tampa Tribune. Han blev nominerad till ett Pulitzer Prize år 2000 för sitt journalistiska arbete. ...

Den unge Sven Lindqvist

Publicerad i Porträtt

För några år sedan, 2009, inledde förlaget Atlas en återutgivning av Sven Lind­qvists verk. Samtliga böcker som i det följande tas upp finns där utgivna. I höstas kom också i pocket nittiotalsboken Utrota varenda jävel!, en undersökning på plats, i ...

”Till slut blir ingenting kvar, inget liv, ingen kärlek, ingen närhet”

Publicerad i Porträtt

Ett samtal med Stefan Gurt om svensk åldervård med anledning av den nya boken Så dödar vi en människa.

Hösten 2010 dog författaren Stefan Gurts pappa efter en kort tid på ett vårdhem i Stockholm. Detta var innan åldervårdsdebatten ...

Omöjliga intervjuer. Bertil Falk intervjuar Aurora Ljungstedt

Publicerad i Porträtt

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar blir intervjuade av en skribent såsom dessa fortfarande vore vid ...