Innehåll: Tidningen Kulturens kategorier Litteratur Litteraturens porträtt
Porträtt
Att chatta med Strindberg
Herr Strindberg. Foto taget av Hedning, WikipediaStrindberg var en djefla karl som kunde många konster, enligt egen utsago. Han var intresserad av det mesta och även nyfiken på framtiden. Hans telepatiska förmåga är omskriven. Om läget och stunden är den rätta kan man även idag lyckas nå titanen för en pratstund. Kanske är han i Gula rummet eller i Blå Tornet. Detta hände journalisten Hummel på Sverige Posten, via chatt. Här följer utfrågningen. S=Strindberg, H= Hummel.
H: God dag Herr Strindberg! Jag skriver för Sverige Posten och för söndagsnumret 19 februari. Får jag störa med en liten intervju?
S: Det går bra. Just nu är jag i Blå Tornet och besökstiden här är slut. Men hör upp med Herr. Säg du.
H: Tack! Grattis till 100-års-jublleet! Hur känns det?
S: Det är väl typiskt att man ska fira min dödsdag. Vilken Dödsdans! Förresten varför ser inte publiken det komiska i den? Engelsmännen t.ex. förstår ju ingenting. De som ändå har sådan känsla för ironi. Vilket språk de har. Obegripligt att det regerar idag. Tyska och franska är bättre. Det är vetenskapernas och logikens språk. Jag såg redan på 1970-talet hur skolorna serverade Miiilk och vartåt det barkade. Man tappar ju smaken för denna ädla dryck som passar så bra efter en whisky. Vadå också engelska? Jo men det var det från början. Förresten, det blir i alla fall kinesiskan som till sist tar över. Det språkets uppkomst och uppbyggnad beskrev jag för snart 100 år sedan.
H: På tal om dina böcker. Hur tycker du de mottagits?
S: Blandat. Att Hemsöborna skulle sälja bra utgick jag från. Jag behövde pengar. Men den är ju skit. Ensam borde flera läsa. Hur kan man enbart se kvinnohat i En dåres försvarstal och Inferno? Förstår man inte att det finns skillnad mellan teori och praktik. Och läs skärgårdsscenerna som finns med. Om Ebba Witt Brattström hittar kvinnofientliga stämningar i mina skärgårdsskildringar får hon ligga i.
H: Men hur kunde du ta Otto Weiningers tokigheter om kvinnors ständiga lust till sex i försvar?
S: Jag var ledsen då. Uppbrottet från Harriet tog hårt. Man måste väl få avreagera sig. Och kvinnor är sexuella varelser som även de kan vara otrogna. Det var alla mina tre fruar. Jag var det en gång. Straffet kom omedelbart, jag fick skabb. Läs mina kärleks brev: jag har skrivit hundra, märk väl enbart till mina fruar. Breven till Fanny Falkner gällde ju pedagogik, inte erotik.
Strindberg i exil
Ett av August Strindbergs självporträtt Gersau, Schweiz, 1886 och målningen Svartsjukans natt, Berlin 1893Den 14 maj 1912 klockan 1630 var striden slutgiltigt över. August Strindberg blev fem dagar senare förd på sin allra sista färd till Skogskyrkogården i Solna, följd av en stor skara människor. Under sitt liv hade den rastlöse titanen gjort många både inre och yttre resor, mellan åren 1883 och 1899 i exil, avbruten av kortare perioder i Sverige. Orsaken till det första uppbrottet var önskan om arbetsro efter omdiskuterade och kritiserade böcker om det svenska samhället. Ett lika starkt skäl var att Strindberg inte bara ville vara en stor fisk i ett litet vatten; han ville vara en stor fisk i ett stort vatten.
Tillsammans med sin första fru, Siri von Essen, två små barn och barnsköterska gick den första resan till Frankrike och Grez, där bl.a. vännen Carl Larsson väntade. Medelhastigheten för tågen vid den här tiden låg på 40 kilometer/timme. I Hamburg gladde sig Strindberg åt de fina vattentoaletterna och han skrev hem om dem. Under sina år i utlandet skrev Strindberg, som alltid, en stor mängd brev. Han ville skriva reseskildringar om Europa och åstadkomma något liknande vad Stanley betydde för upptäckten av Afrika. Strindbergs förutsättningar för ett sådant uppdrag var de allra bästa: redan som barn noterade omgivningen ett närmast fotografiskt minne för det han hörde och läste; även hans konkreta och drastiska stil passade som hand i handske.
De länder som Strindberg besökte var förutom Frankrike: Schweiz, Tyskland, Italien, England och Danmark. Så många betydelsefulla reseskildringar blev det nu inte. Resa bland Frankrikes bönder, där hans för tillfället uttalade agrarsocialism i motsats till Brantings maskinsocialism kom till uttryck , uppmärksammades dock.
Sida 1 av 73.
