Bu!!! Sa August Strindberg

okt222011

Skrivet av Stefan Whilde

Litteratur - Essäer om litteratur & böcker

Det finns inget farligare än en naivistI mitten av 1880-talet gav August Strindberg upp tanken på socialismen som god och vårdande och återgick till sin ungdoms filosofi om den självförsörjande bonden. Han bar på ett genuint primitivt förakt gentemot myndigheter, centraliserad statsmakt, konformism och studentikos pluttifikation.

Ungefär vid samma tid skärptes hans vurm för alkemi och alternativ medicin, något som skulle komma att rendera honom hån och utfrysning hemmavid men ovationer och hedersutnämnanden utomlands. Han var en självlärd kulturanarkist för hundratjugofem år sedan, idag måste vi använda honom som serum mot litterat elitism, partipolitisk kongruens, sjukdomsalstrande vård, materialism, likhetsfeminism och monarki.

Den fria människan är påtagligt stum i Sverige år 2011. Istället yr landets medborgare omkring inne i ett övervakat glashus. En fars pågår och den sträcker sig från daghemmen till graven via akademiska institutioner och vårdcentralernas banditverksamhet. Personnummer, övervakningskameror, DNA-tester och ett makabert teamwork mellan polis, regering och media gör att systemet allt mer liknar helvetet som George Orwell beskriver i ”1984”.

Före detta jämställdhetsministrar skickas till Brasilien i sann missionärsanda för att omvända de sambadansande hedningarna med svensk sedelära och självlysande jordgubbskondomer.

Hemma vid fronten håller framträdande politiker sandlåda och bidragsfuskar för att ofrivilligt belysa bidragssystemets avigsidor medan kissnödiga krönikörer skildrar unga, moderna kvinnor som hispiga freaks drabbade av gravidchock och ett tvångsmässigt sug efter att skära sig med rakblad när lyckopillerna slutat verka.

Hur ser Sverige ut? Vad är det för sluten cirkel vi matar våra hyperaktiva barn med? Allt handlar om institutionalisering i relation till tid som bristvara. Ungarna uppfostras på anstalt (daghem) där normerna i stort är generellt anpassade. Samma generalisering gäller när vi underminerar ungarnas immunförsvar med vaccin och kemiska preparat, något som inte bara lär avkomman att doktorn (auktoriteten) minsann vet bäst utan också skapar nya sjukdomar och en större mottaglighet för sjukdom så att läkemedelsindustrin kan sälja än mer preparat samtidigt som regeringen får nya medborgare i beroendeställning.

Till detta ska läggas kravet på resultat; det är inte vem du är utan vad du blir som räknas. Således måste du efter att ha suttit som ett ljus i skolbänken under tolv år söka in på universitet och skaffa dig titlar. På universitetet korvstoppas du tills du blivit en fullfjädrad epigon utan tillstymmelse till självtänk. I motsats till Pippi Långstrump – som anammade autodidaktiken och muntrationen (fri inlärning genom livserfarenhet) – har du transformerats från ett unikt spädbarn till en naturvetenskapligt hjärntvättad amöba som på ett högst lärt sätt faller ut i inprogrammerade sarkasmer varje gång din värld och dina normer ifrågasätts.

Bu! sa August Strindberg och kemister och professorer började rycka i epileptisk dans. Först när cancern och det kristliga arvet dödat honom upphöjdes han till ikon av lismande fiender. Då var han begravd och ofarlig, hans historia kunde skrivas om, de obekväma bitarna tonas ner och juckandet i den naturalistiska rännstenen framhävas. Han avväpnades för att passa in i ett socialdemokratiskt folkhem och en litterär skola. Men döden är som alltid ett bländverk. Och det finns inget farligare än en naivist, inget värre än en uppstickare som genomskådar fakulteterna, inget vackrare än en människa som försöker störta världsekonomin med hemmagjort guld.

Stefan Whilde