Den magiska konsten - en intervju med Fredrik Söderberg

okt222011

Skrivet av Mathias Jansson

Konst - Konstens porträtt

Adul-Rune II, 2011, Watercolour and leaf-gold on paper 76 x 56 cm, Fredrik Söderberg Den svenska konstnären Fredrik Söderberg har de senaste åren undersökt konstens förbindelser med den ockulta världen och olika esoteriska traditioner. I sina målningar hämtar Söderberg inspiration från den esoteriska och mytiska traditionens bildvärld, där äldre tiders symboler och arketyper placera in i en ny samtida kontext. Mathias Jansson intervjuade Söderberg om andlighet och esoterism i konsten.

Samtidskonsten har de senaste decenniet varit ganska forskningsinriktad och samhällstillvänd. Det introverta och det andliga, som mycket av din konst handlar om, har länge varit frånvarande från konstscenen. Hur ser du på det?

- En av anledningarna till att det har visats och visas så många sociala och forskningsinriktade projekt och att konstnärer nu kan forska på universiteten och konsthögskolorna, är ju ekonomi. Konstnärer anpassar sitt arbete till den ekonomiska situationen som råder.

I Sverige är det betydligt lättare att söka ekonomiska medel för utställningar, projekt som är samhällstillvända, då blir det ofta pedagogiska projekt, utställningar i förorter, utbytesprogram i forna öststater, tokiga offentliga skulpturer osv. Jag tror att vi i Sverige lever mycket med en "payback"-kultur vi har många statliga stipendier och bidrag för konstnärer, men det krävs också att konstnärerna engagerar sig i samhällsbyggandet och är en del av det. Konstnärligt forskning på konsthögskolorna och på universiteten är ju även det ett sätt för konstnärer att försörja sig på, och skolorna får statliga medel för att bedriva den typen av verksamhet. Så antingen har konstnärerna blivit mindre egoistiska och mer altruistiska eller så har konstnärerna blivit bättre på att utnyttja systemet! Ekonomin är alltid det viktigaste för en konstnär eftersom vi hela tiden köper oss tid, det krävs alltid pengar att köpa sin tid och sitt oberoende, ett dilemma.

Finns det idag ett större behov av en konst som är mer världsfrånvänd och andlig? Vad beror det på i så fall på?

- Jag tror människan i alla tider har funderat och spekulerat omkring sin dödlighet och vad som händer efter döden. Jag tror konsten kan vara en öppning för sådana funderingar och tankar. De flesta människor är ju religiösa i någon form, mer eller mindre. Jag tror inte behovet är större i dag däremot tror jag många människor är ensammare i dag och världen som vi upplever den nu med global kommunikation och information är ny och förvirrande. Den största delen i människans historia så har vi levt i små grupper i familjer, stammar i klaner med enkla regler på samma plats. Jag tror att vi ofta är i otakt med samtiden den tenderar att alieniera oss från vårt undermedvetna och vår relation till någonting som i brist på andra ord kan kallas gudomligt. Jag tror framför allt att konsten är viktig för den som gör den, handlingen i sig kan vara magiskt och religiös. Konsten har inga svar på dessa frågor den är subjektet och instrumentet.

Hur ser du på din roll som konstnär?

- För mig är en av de viktigaste funktionerna hos konsten att den går förbi eller vid sidan av resten av världen även om den är en produkt av den och beroende av den. Konsten har förmågan att ta hand om allt som inte ryms inom det logiska och rationella, för mig ligger den alltid på gränsen till det magiska och religiösa, både akten att göra konst som kan liknas vid ett alkemiskt arbete att gå från bly till guld, en del av mitt konstnärliga arbete ligger också nära meditation, där jag har förutbestämda regler för hur verket ska göras. En form av koncentrationsövningar som kan liknas vid yoga.

Eftersom jag också är intresserad av historia så finns det också en berättande aspekt av mitt arbete som historiskt redogör för hur olika mystiska och religiösa traditioner och symboler korresponderar till varandra. Jag har egentligen ingen uppfattning om min roll som konstnär. Jag kan konstatera att jag gör konst och befinner mig i det som brukar kallas konstvärlden. Jag har insett att konst är det enda som intresserar mig, eftersom jag är en mycket raslös människa som alltid letar efter något och sällan är tillfredsställd. Sen råkar andra människor ta del av mitt arbete och det ger naturligtvis en viss tillfredsställelse För mig fungerar också konsten som underlag för samtal ock diskussion så på det sättet interagerar den med världen utanför min egen värld.

När jag ser på din konst kommer jag att tänka på  symbolismen som  är en riktning som uppstod på 1880 och 90-talet i Frankrike och som ägnade sig åt det inre livet och ville ta avstånd från samhället och samhällsproblemen och istället fånga det dunkla, det mystiska och det obegripliga i livet.

- Jag blev tidigt intresserad av symbolister som Odilon Redon, Arnold Böcklin, John Martin William Blake även om jag mest intresserade mig för prefaliterna, intresset för mytologiserande kultur, arkaiska ideal har alltid funnits tillsammans med religiösa grubblerier.

Day Spirits, 2009, Watercolour on paper 50 x 28 cm, Fredrik SöderbergI din konst anspelar du på äldre religioner, hermetik, esoterism och ockultism etc. Det är ju rörelser som historiskt sett har varit väldigt slutna och hemlighetsfulla. Krävs det inte en ganska stor förkunskap hos betraktaren för att komma in i din konst?

- Jag ser inga problem med att konst är svårt och jag tror inte att all konst är till för alla och att alla kan förstå allting. På samma sätt som det krävs koncentration för att läsa avancerad litteratur eller lyssna på mer krävande musik.

Jag tror dessutom att det finns olika nivåer för att förstå konst det kan ju vara intellektuellt och att det krävs vissa kunskaper av betraktaren för att få nycklarna till verket, eller så kan man ju beröras av hur det ser ut. Det är ointressant för mig som konstnär att spekulera i dessa frågor.
De flesta konstnärer är helt ointresserade av det man kallar allmänhet, de är intresserade av att rätt personer uppskattar det de gör och att det leder till nya erfarenheter och  nya projekt, konsten har alltid varit hierarkiskt och elitistiskt.

Den låtsas ofta vara folklig och pedagogisk men det har ju mest med pengar att göra. Förutom möjligen i Sverige på 70-talet, men och andra sidan var man ju bara fri att rösta på vänstern då om man var kulturarbetare. En del människor gillar att gå på fotboll, läsa Stieg Larsson det är helt ok.

Nyligen utkom Aleister Crowleys diktsamling ”White Stains” i nytutgåva med dina illustrationer. Vad betyder Aleister Crowley för dig som konstnär?

- Han är intressant för att han sammansmälte många olika magiska och religiösa traditioner och system och introducerade dem i början på 1900-talet. Han reste tidigt runt i Kina, Mellanöstern och kom i direktkontakt med de traditioner som fanns där. En del av det han skrev är bra som introduktioner till den västerländska traditionen och bra för att förstå den samtida esoteriska scenen, jag tänker närmast på hans “Magick with out tears”, som är en lättläst brevkorrespondens. Equinox serien bör man ju bekanta sig med om man har ett intresse för samtida ockultism. Jag är dock inte speciellt intresserad av de mer famösa ryktena om honom, förmodligen var han en både elak och en exceptionellt egoistiskt person som man inte skulle vilja ha i sin närhet. Jag tror dock fortfarande att de flesta kommer i kontakt med honom p.g.a., drogromantik och att han upphöjdes som någon sorts rebell under sextio och sjuttiotalet och i diverse hårdrocks anspelningar, han hade förmodligen haft mycket lite till övers för många av sina beundrare. “White Stains” är ju en icke magisk bok. Det är en av hans tidigare, mer erotiska diktsamlingar skriven av en mycket ung person i Swinburnes anda.

Jag tycker att dikterna är tacksamma och det är spännande att med bild förhålla sig till någon annans text. Det finns en koncentration i hans poesi och han är ofta både väldigt grov och rolig. Han är naturligtvis intressant för att han ägnade sig åt den rent magiska praktiken uppblandat med att måla och skriva poesi. Han hade en otroligt fin känsla för böcker och för boken som objekt och form. Han var ju oerhört produktiv trots sitt tunga drogmissbruk.

Du har arbetat en hel del med böcker och tidskrifter. Jag tänker på barnboken “The Enchanted Park” tillsammans med Astrid Trotzig och tidskriften ”The Fenris Wolf”. I en intervju har du sagt att Art &Crafts rörelsen intresserar dig. Är det något som även återspeglar sig i dina publikationer?

- Absolut, jag är reaktionär i den bemärkelsen att jag tycker form och framför allt bokformgivning var bättre förr! Och jag är och har varit mycket intresserad av Art & Craft rörelsen och William Morris, Walter Crane Kelmscott Press. Jag tycker att omsorgen runt detaljer är väldigt viktig.Det handlar säkert om ett starkt kontroll behov, men jag är övertygad att det finns bra formgivning och dålig formgivning och det mesta som görs nu är dåligt. Det är ju bara att gå in på Pocket Shop och se hur det ser ut. Det är ju inget man vill ta med sig hem eller äga. Den fetischistiska aspekten ska aldrig underskattas.

Länk: http://www.fredriksoderberg.org/

Mathias Jansson