Helvete och annan mörk samtidskonst

okt232011

Skrivet av Mathias Jansson

Konst - Essäer om konst

Miniatyrteater med helvetetsscen som tillhört Ludvig XIVUtställningen “Helvete” på Liljevalchs Konsthall är ännu en i raden av utställningar som under det senaste året har utforskat mörkret i konsten. Tidigare i år har bland annat “Nordic Darkness” som visades på Kristinehamns Konstmuseum och “Om ljuset tar oss” på Gävle Konstcentrum behandlat ämnet. Man kan misstänka att det är det något dystra framtidsscenariet som smittat av sig på konsten. De senaste årens ekonomiska kriser, naturkatastrofer, krig, epidemier och miljöförstöring har börjat sätta sina avtryck i konstvärlden.

I centrum av utställningen “Helvete” står en underbar fransk miniatyrteater från 1600-talet. Kulisserna föreställer helvetetet i barockens överdådiga prakt med ruiner, eld, rök, djävlar, demoner och odjur som nästan staplas ovanpå varandra på scenen. Den kristna bildvärldens undergångssymbolik ser man nu inte så mycket av i den samtida konsten.

Det är som Douglas Feuk mycket riktigt skriver i katalogen till utställningen “Helvete” att det snarare är inom populärkulturen som föreställningen om det kristna helvetet har övervintrat. I de senaste årens domedagsfilmer finns det gott med bibliska referenser där jorden går under när den träffas av meteoriter, översvämningar och jordbävningar. I dataspel befolkas de virtuella världarna av en hel del drakar, demoner, djävlar och överjordiska hjältar. Ett annat exempel är Black Metal musiken där helvetet, häxor, djävlar och demoner pryder skivomslag och konserternas scenografi är ibland nästan som hämtad från den franska 1600-tals teatern helvetetsscen med rök, eld, demoner och avgrundsvrål.

Brody Condon “Judgment (after Memling” från 2008Även om det i utställningen på Liljevalchs finns några konsthistoriska verk, som etsningar ur sviten “Krigets fasor” av Goya och Marcus Larssons “Hav i månsken med fyr och brinnande ångfartyg” (1859) som kan leda tankarna till det kristna helvetet, så är det snarare det dystopiska landskapet som man valt att lyfta fram med konstnärer som Dick Bengtsson, Maria Miesenberg och Cindy Sherman. Sedan är väl dystopier den sekulariserade världens version av det kristna helvetet och undergångstemat? På något sätt handlar det i båda fallen om undergången och civilisationens mörker skildrat med olika referenser. Om det så är djävlar med eldgafflar eller en swastika på en “Hatt & Mössfabrik” som i Dick Bengtssons målning.

Mörkret verkar i alla fall ha kastat sin skugga över konstscenen i år och kanske är även den bibliska undergångstematiken på väg tillbaka via populärkulturen. Utställningen “Om ljuset tar oss” på Gävle Konstcentrum handlade t ex om konstnärer inspirerad av Black Metal och det finns en hel del konstnärer som inspireras av dataspelens bildvärld. Ett exempel är konstnären Brody Condon som skapat “Youth of the Apocalypse Series”, (2006-2008). Det är en serie som består av videoinstalltioner där Condon med hjälp av dataspel återskapat kända målningar från 1400-talet som Judgment (after Memling) från 2008 och Resurrection (after Bouts) från 2007. I en intervju har Condon påpekat på sambandet mellan dataspelens bildvärld och den tidiga flamändska konsten som Memling och Bout. Hans Memling och andra altarskåpsmålare hade nog blivit förvånade över att höra att intresset för deras konst överlevt tack vare populärkulturen och inte på grund av de högre konstarterna. Men kanske får de upprättelse när populärkulturens helvete och mörkret sakta smyger sig in på museerna och gallerierna.

Mathias Jansson