Film: The Skin I Live In, Regi: Pedro Almodóvar

dec042011

Skrivet av Roberto Fogelberg Rota

Film - Filmkritik

Ny fullträff av Almodóvar

Ett precisionsarbete, både filmiskt och tematisktThe Skin I Live In
Regi: Pedro Almodóvar
Medverkande: Antonio Banderas, Anaya Marisa Paredes, Jan Cornet, Roberto Álamo, m.fl.

En historia berättad i okronologisk ordning; Ett fruktansvärt dåd - en ung kvinna har blivit våldtagen. Psykisk labil efter moderns död begår hon självmord. Den unga kvinnans fader tar hämnd på våldtäktsmannen.

Pedro Almodóvar är en av världens bästa filmregissörer. Hans senaste film ”The Skin I Live In” är för mig ett mycket lyckat sätt att föra fram en thriller/horror-film. Filmens eleganta miljöer är perfekt fotograferade på ett elegant kallt sätt, men även full av livliga färger givna tack vare det utmärka fotografiet av José Luis Alcaine.

Precis som i Almodóvars andra filmer, så som ”Köttets lustar” och ” Brustna omfamningar”, är huset och konstverken som placeras i huset de verkliga markörerna på den galenskap som drabbar Vicente, mycket väl gestaltad av Jan Cornet. Denne unge man verkar röra sig i en gråzon som varken är en skurks eller ett offers. Det finns ett slags nervositet, en missanpassning hos honom som är tecken på ett gömt problem.

Den roll som står närmaste honom är onekligen Vera som spelas av Elena Anaya. Hennes rollprestation är ypperlig och hon verkar vara en person skapad ur ingenting, precis som flickan (Elsa Lanchester) i ”Frankensteins brud”. Veras skapande försöker bli någonting, som påminner om skapandet av kvinnorna i många noirfilmer, inte mist i de scener där Vera utsatts av Robert för hudtransplantation, de påminner starkt om scener vi ser i Gustaf Molanders klassiker ”En kvinnans ansikte” – som bekant var filmen Ingrid Bergmans genombrott. Precis som i Molanders film är kamerans arbete och klippningen, för vilka José Salcedo ansvarar, ofta sedda ur Veras eller Vincentes perspektiv.

Den karaktär som är filmens stora antihjälte och uppenbarligen gör sitt livs roll är Antonio Banderas, som gestaltar den till först synes känslomässigt kalla Robert Ledgard. Rollen påminner starkt om den som presenterades av Georges Franju i “De bestialiska”( 1960) när Pierre Brasseur kirurgen Génessier, Robert Álamo.presenteradeden galna vetenskapsmannen. Rollen har ingenting överdrivet och det är det som gör den så skrämmande och intensiv. Robert med sin arroganta framtoning och självsäkerhet är den axel runt vilken alla andra karaktärer roterar. Det finns även en roll, som starkt påminner om Robert, den av banditen Zeca gestaltad av

Den karaktär, som under filmens gång blir allt viktigare, vars mörka hemligheter vi upptäcker, är den brasilianska Marilia (Marisa Paredes). Denna till synes vanliga hemmafru är en riktig dark lady i denna historia och om vi skall utgår från Alfred Hitchcocks mödrar, inte mist den som finns i ”Notorius”. I likhet med Roberts roll har även Marilia en spegelkaraktär i Vicente och i Veras moder, gestaltad av Isabel Blanco, även hon har liksom Vicente och Robert mörka hemligheter. ”The Skin I Live In” är en verkligt intressant film, som visar en ny och mörkare sida av den spanska regissören.

Roberto Fogelberg Rota