Övriga essäer

Vad är samlarsjälen för något?

Essäer

Skrivet av Stefan Hammarén

maj072011

altVet jag naturligtvis inte, men en aning hemsökts i tanke på vad som fångar den. Förra året läste jag Fredrik Sjöbergs essäartade roman Flugfällan, av orsak att jag själv skrivit den närmast oläsliga novellsamlingen Fluga diversé, nog är man ju alltid nyfiken kring närbesläktat som ändå var hisnande annat. Sjöberg funderar återkommet kring samlarsjälen eller samlarmentalitet, men framför allt är hans roman underhållande ur perspektivet att han har idel goda exempel på samlarbestyr och betraktande av samlarintresset. Det handlar delvis till en början mer om flugor och insekter, sett från samlaren, berättarrösten, kryp som förr var ett stort givet samlarområde bland skolpojkar och hos entomologer, sedan generaliserar sig boken överhuvudtaget, blir mer och mer en rannsakan och av härlig god självvunnen ironi över samlaren, mynnar ut även i ett betraktande om man har en samling när det inbegriper ett enda exemplar av något (som i sitt unika endast är existerande om ett), t.ex. ett tänkbart förvärvat urgammalt specifikt utedass som tillhört en viss stor entomolog. Svaret verkar vara ja, orsak det föder samlaren och ger livstörst, hela upphetsningen, begärets hela linje.

Onyktra tankar om skrivandets mörka sidor

Essäer

Skrivet av Fredrik F. G. Granlund

apr262011

altDen som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift.
(Charles Baudelaire)

Morgondagen har sedan länge varit här, och den är betydligt mer bisarr än vi kunnat tänka oss. Tack vare media är det snarast njutningslystnad och självförstörelse än självuppoffring som lägger grunden för nya (anti)heroiska myter. Media uppmärksammar och lyfter fram de pinsamma, t.ex. profiler från dokusåpor och bloggar. Samtidigt har förstås stora bokförlag och tidskrifter i allmänhet alltid, för att tjäna pengar, satsat på kända namn och ansikten - och det som ligger i tiden. Inget konstigt med det; företagen måste gå med vinst.

Men det innebär att man satsar på de redan kända, framför okända författare vars manus kvalitétsmässigt kanske vida överstiger det manus som man närmast automatiskt valt att publicera eftersom författarens namn säljer. Följaktligen får debutanter allt svårare att komma in på den litterära marknaden - och särskilt om man är blyg och/eller inte anses vara "TV-material".

Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Essäer

Skrivet av Antoon Geels

mar252011

Erland Lagerroth. Foto Michael HögbergTrots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor som uppnått hög ålder tenderar att befästa sin livssyn. Erland Lagerroth gör tvärtom.

Han tycks exemplifiera vad Bo Ahrenfelt kallar "förändring som tillstånd". Oförtröttligt presenterar han nytänkare för en svensk läsekrets. Under en period av knappt tjugo år har han publicerat inte mindre än fem böcker av detta slag. Titlarna talar för sig själva: Mot en ny vetenskap (1986), Världen och vetandet sjunger på nytt (1994), Nya tankar, nya världar (1999), Sökandet är vårt största äventyr (2003) och nu senast Bortom Darwin och DNA (2004). Alla böcker kan sägas handla om Lagerroths tankar om nytänkarnas tankar om alternativ till det etablerade vetenskapliga paradigmets fallgropar och fadäser.

Om ord, flyktingskap och fattigdom

Essäer

Skrivet av Else-Britt Kjellqvist

mar212011

altI sitt förord till nyutgåvan av Psykoanalys i vår tid frågar sig författaren Asta Bolin om Stefi Pedersen var psykoanalytiker eller en kulturpersonlighet. "Hon var bådadera. Men i motsats till sin läromästare Freud var hon därtill en utpräglat politisk människa, vars personlighet utan tvekan på avgörande punkter formades mot bakgrunden av nazismens Tyskland och andra världskrigets europeiska erfarenheter."

Psykoanalys i vår tid kom första gången 1968 och tio år senare Människa och ting. Enligt en kritiker borde böckerna fornminnesskyddas som kulturarv för kommande generationer. Och jag minns hur jag på 70-talet slukade dem, för att vid omläsningarna göra ytterligare förstrykningar med blyerts och utropstecken i marginalerna.

Varför skulle jag inte tro på June Campbell?

Essäer

Skrivet av Annakarin Svedberg

mar122011

June CampbellFunderingar kring  "Traveller in space". (Utkom 1996 på The Athlone Press och följdes av en reviderad upplaga 2002 på Continuum i London/New York). En brittisk kvinnas erfarenheter av mötet med en tibetansk mästare, sett i ljuset av mina egna upplevelser bland tibetanska buddhister.

Visserligen har jag aldrig själv, i kontakt med tibetanska buddhister, upplevt någonting i stil med det som hon beskriver, men jag har sett en del och gjort iakttagelser av hur deras traditioner fungerar. Detta gör att jag bedömer henne som  trovärdig. Jag har också läst andra dokument, som gått i samma riktning. Boken "Grottan i snön" av Vicki Mackenzie, skildrar den entusiastiska brittiskfödda buddhistnunnan, Tenzin Palmos liv. Genom att tillbringa flera år i en grotta bland bergen, blev hon legendarisk. Dock berättar hon om hur hon, i början av sitt möte med den tibetanska kulturen, blev ytterst närgånget uppvaktad av unga vackra lamor.

Lyckans identitet

Essäer

Skrivet av Linda Bönström

mar022011

altLycka är ett besvär. Det vet vi alla av den enkla anledningen att det är det som alla säger. Eller vad som sägs är egentligen att om du kämpar hårt så finns lyckan där. Din alldeles egna bit av himlen kittlande i magen, men magen känns svältfödd gör den inte? Annars skulle inte samma reportage, samma böcker, samma program, samma vänner säga samma sak. Lycka är inte längre ett tillstånd, det är en plats. Ett resmål som verkligen inte alla har pengar, tid eller ork till att besöka. Jag funderade om det egentligen fanns någon mening i att gräva runt i begreppet lycka, trots allt är det ju det som alla andra gör, jakten är en oändlig och outtröttlig produktionslinje av guider, checklistor och hemma-hos-inslag. Men jag kan dela med mig av en av de mest insiktsfulla meningar jag hört på ämnet, året var 1999 och Lars Winnerbäck sjöng; "Alla drömmer vi om lyckan som att livet blivit fel".

Panpsykism - en annan världsbild

Essäer

Skrivet av Erland Lagerroth

feb252011

altDavid Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the West. Förlaget var MIT Press, varvid MIT skall uttolkas Massachusetts Institute of Technology.

Att författaren själv är direkt engagerad i saken framgår av ett slags sammanfattning som han gör efter den stora historiska genomgången:

"Skribenter så olika som Bruno, Clifford, Paulsen och Hartshorne har åberopat det stora antalet betydande intellektuella, som har uttryckt intuitiv eller rationell tro på någon form av panpsykism. Och faktum är att hela det här föreliggande arbetet gör anspråk på detsamma" (251). (Översätningarna är genomgående mina egna.)

"Panpsykism" betyder ordagrant att allt är besjälat, men Skrbina är mycket noga med hur han definierar begreppet (15 ff). För det första är det alltså inte fråga om "panteism": gud överallt, ett begrepp som av hävd är långt vanligare, i varje fall i Sverige. Andra synonymer som enligt honom också bör undvikas är "animism", "hylozoism", "pansensism" och "panentheism".

Frankrike och dess kulturpolitik

Essäer

Skrivet av Mikael Jönsson

feb162011

Mikael Jönsson fram porten till Svenska Institutet i ParisTre ord kan enligt min mening beskriva den franska kulturpolitiken:

- Excellence
- Elegance
- Echanges

Enligt de officiella dokument som styr det franska kultur- och kommunikationsministeriet (Ministère de la Culture et de la Communication) så är dess uppdrag att:

"Tillgängligöra mänsklighetens storverk, framför allt de franska, till så många som möjligt." Av den anledningen bedrivs en politik för att bevara, skydda och värdesätta kulturarvet i sin helhet och framhäva betydelsen av att nya konstnärliga verk skapas samt att konsten och utbildningar inom konstens område fortsätter att utvecklas.

Andra världskriget som ursprungsmyt

Essäer

Skrivet av N J Roland Johansson

feb142011

altDen dominerande berättelsen om Andra världskriget kan ses som ett sätt att befästa och legitimera rådande maktförhållanden på det internationella planet och har på så sätt en funktion för det av Väst dominerade internationella systemet som liknar ursprungsmyternas roll i nationers och staters historieskrivning, hävdar N J Roland Johansson.

Vem har inte någon gång inför en "Pianisten" eller en "Rädda menige Ryan", tänkt "Nej, inte ännu en film om Andra världskriget". För oss som växte upp på 60- och 70-talen var skildringar av Andra världskriget något man fick sig till livs i en strid ström över TV-skärmen. Även om en utveckling mot mera nyanserade skildringar ägt rum sedan 70-talet, så har segrarnas perspektiv fortsatt att dominera helt och de tyska filmer man sett kan räknas på ena handens fingrar. Också skildringar från den för kriget så viktiga östfronten är sällsynta. Istället förhärskar ett amerikanskt och brittiskt perspektiv med ett återkommande tema: västmakternas kamp mot det onda i form av nazismen. Berättelserna kan skifta mellan dramatiseringar av enskilda människoöden och de stora ledarnas roll, men fokus ligger nästan alltid på den brittiska och amerikanska insatsen.

Bergsklättring- önskan att nå Gud eller extrem dödslängtan?

Essäer

Skrivet av Benny Holmberg

feb072011

EverestVad får en människa att hålla sig nära döden så intimt det någonsin är möjligt i envis strävan att få känna dödens doft? Vill hon lätta på förlåten och se om det verkligen är så avgörande och storvulet att dö som talet om dödens absolution och definitiva avslut förutskickar? Eller finns det inslag av dödslängtan som genetisk inlaga i oss alla där vi redan från födseln är medvetna om att vi under vår längsta tid skall befinna oss i de dödas skara och att vår tid i jordlivet bara är en ynka sidosträng i evigheten uttryckt i en skvätt försumbar nutid? Vad är denna strävan efter kittlingar från dödsriket uttryck för och vad innehåller den för mentala ingredienser?