Religion

Min "lost" generation: en generation i det tysta

Essäer

Skrivet av Sachiko Hayashi

jun102010

altDöden är tystnad. Människor säger att döden är våldsam men jag ser döden som något som följs av tystnad. Kanske det kommer från uttrycket "att bli tystad". Och vissa dödsfall verkar vara ännu tystare än andra, kanske på grund av deras privata karaktär. Till skillnad från de våldsamma dödsfallen i krigstider vars antal blir väl dokumenterade på offentliga register eller dödsfall av kända personer vars minnen delas av många, så sörjs de flesta dödsfallen i det privata inom intima kretsar av vänner och släktingar. Döden är kungen av tystnad inom tystnaden.

A var en vän till mig. Min man och jag lärde känna honom i Stockholm. Han var gift med en japanska och de var på väg att flytta till Japan. Efter att de hade slagit sig ner i Japan, dök han upp vid vår dörr ett par gånger då han besökte sin familj i Sverige.

Vi skrev aldrig till varandra, inte ens ett julkort eller en nyårshälsning. Vårt sätt att kontakta varandra var antingen att han ringde oss när han var i Sverige eller att jag ringde honom när jag var i Japan, samt de tillfällen han plötsligt dök upp för att stanna hemma hos oss ett par dagar. Tyvärr förlorade vi så småningom kontakten med varandra. Sista gången han ringde var 96 eller 97. Jag var då utomlands och det blev inget besök av honom.  Den sista gången jag ringde honom var år 2000, han var på väg att flytta eller hade just flyttat till en plats längre bort från Tokyo, varför vi inte fick chansen att träffa varandra. Därefter tappade vi kontakten. Min man och jag var ändå säkra på att han skulle ringa eller dyka upp någon vacker dag, helt oväntat som alltid, och säga "här är jag!"  Och vi skulle ha några fina dagar tillsammans igen.

New Age Vår tids tro?

Essäer

Skrivet av Lena Månsson

apr292010

altÖverallt och i alla tider har människan haft behov av att tro på något eller någon högre makt. Denna tro tycks ha uppstått, förändrats eller utvecklats beroende på varierande kulturer eller sociala omständigheter. I äldre tider hade de etablerade kyrkorna ensamrätten till svaren på livsfrågorna. Idag finns detta åsiktsmonopol inte längre kvar. Enligt uppgifter är en minoritet av svenskarna bekännande kristna och endast var tjugonde svensk besöker kristna gudstjänster. I Sverige och hela Västvärlden finns en utbredd tro på förnuftet och vetenskapen. Det sägs att vi är ett sekulariserat folk som endast litar på det som kan bevisas, mätas och vägas. Är detta verkligen sant? Människan är den enda art på jorden som kan betrakta sig själv utifrån. Därför ställer hon frågor om sitt liv till sig själv. Varifrån kommer jag? Vart går jag? Vad är meningen med livet? Dessa livsfrågor har följt människan in i modern tid och människan hoppas på att svaren ska visa vägen till ett lyckligt liv.

Det Sakrala

Essäer

Skrivet av Guido Zeccola

apr042010

Skulptur av Hebriana Alainentalo"Betänk Herre, att min törst efter dig är ditt eget verk" - Augustinus

Vissa ord, vissa begrepp och inre tillstånd är tabubelagda i våra samhällen. Även om vi, med viss ironi och skepsis, accepterar att tala om religion, har vi väldigt svårt att förhålla oss till det transcendentala livet. Att använda ord som helighet, eller ännu värre sakralitet, är någonting vi dömer ut som något påklistrat, omodernt eller "new age". Eller så tycker vi att det handlar om farliga saker, kvasifascistoida tankegångar som bara passiviserar oss gentemot samhället och dess "verkliga" behov. Att det sakrala, och ibland även det heliga, kan vara farligt för samhället vi lever i, är något jag har svårt att förneka. Samhället (och i ännu högre grad vetenskapen och tekniken eller teknologin) har rätten till oss, rationaliteten har till och med all rätt, så denna makt är historiskt legitim. Men det finns en kraft som är större än all makt och all rätt. Denna kraft tillhör det sakrala, det heliga, samtidigt som den tillhör natten, erotiken, poesin.

Solve et coagula: Judisk mystik ─ Kabbala

Essäer

Skrivet av Lena Månsson

apr032010

Violet Tengberg. tiden inuti tidenKabbala är en benämning på judisk mystik i allmänhet liksom på en esoterisk (hemlig lära) som utvecklades på 1100-talet men byggdes på äldre bibliska och arketypiska visioner. På grekiska betyder kabbala mottagande och syftar på den judiska traditionen. Judendom, kristendom och islam är alla monoteistiska religioner, där man utvecklat föreställningen om en personlig Gud. En personlig Gud kan lätt missbrukas, han kan bli en avgud och han kan te sig ond, när människor drabbas av katastrofer. Den historiska monoteismen var från början inte mystikt färgad, men när monoteismen sökte sig till mystiken blev myten den religiösa erfarenhetens främsta uttrycksmedel. Etymologiskt sett finns det ett samband mellan ordet myt, mystik och mysterium. Alla kommer från det grekiska verbet myein ─ att sluta ögonen eller munnen. Alla tre har att göra med upplevelsen av mörker och tystnad. Det är inga populära ord i den nutida västvärlden, även om många människor längtar efter stillhet och tystnad. I våra moderna samhällen infinner sig inte tystnaden automatiskt, ofta måste vi söka den aktivt. Ordet myt används ofta idag som synonym till lögn, något som inte är sant.

Nils Hermansson i Paris

Essäer

Skrivet av Mikael Mogren

mar312010

altPå vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner fortfarande har sina adresser. Eftersom arbetsveckan var slut gick jag och strosade. Jag tog mig tid och läste minnestavlorna som sitter på många hus. På en putsad vägg upptäckte jag en text där Linköping nämndes. På 32 Rue des Carmes hade Linköpings stift haft sitt studenthus från år 1317 och ungefär hundratjugo år framåt. Där i backen nedanför Panthéon drog jag mig till minnes vad jag förut hade läst om Linköpingshuset. Det är den gamle professorn Henrik Schück som har skrivit en lärd essä i ämnet. Det var kämpigt för de svenska studenterna i medeltidens Paris. Nätt och jämt kunde de dra sig fram och tiggeri var bara en av förudmjukelserna.

Tidens heliga fullbordan

Essäer

Skrivet av Simon Henriksson

mar152010

axis mundisOavsett i vilken grad vi är medvetna om det så är vår egen person i sin djupaste identitet formad av det mysterium som utgör "det historiska". Historien låter sig inte omvandlas till ett objektivt vetande men kräver likväl sin tolkning, och kanske en tro. Om historien äger en inre mening kan det endast vara i form av ett andligt sökande som denna mening avslöjas. Kanske är vår egen frihet djupast sett inskriven i detta sökande på så sätt att vi måste finna historiens mening för att bli andligt fria. Det ansåg i alla fall den ryske religionsfilosofen Nikolaj Berdjajev: "Andligt fri är den som inte längre känner historien som påtvingad utifrån utan som ett inre skeende i den andliga verkligheten och som sin egen frihet." Om man vill närma sig detta inre skeende behöver man söka historiens heliga ursprung samt det heligas diakrona motivsammanhang.

Var bärsärken en shaman?

Essäer

Skrivet av Thomas Jonsson

mar082010

alt

Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör förpassas till sagans och mytens värld tillsammans med trollen, jättarna och Fenrisulven, menar andra att dessa galna krigare med kopplingar både till shamanismen och till den fornnordiska trolldomstraditionen faktiskt har funnits.

En av de största och mest kända bärsärkaätterna i den nordiska sagolitteraturen torde vara den isländske skalden och hövdingasonen Egil Skallagrimssons släkt. Egils farfar, med det märkligt klingande namnet Kväll-Ulf är den förste som omtalas som bärsärk i denna mustiga släktkrönika från 1200-talet.  Farfaderns namn kom av hans evinnerliga rännande som varg ute på nätterna, vilket gjorde honom mycket kvällstrött och lynnig till temperamentet. Anlaget gick sedan i arv till Egil Skallagrimssons far Skallagrim Kvällulvsson som blev så förblindad av vrede när raseriet föll över honom att han under ett bollspel höll på att dräpa sin egen son och därmed göra sagan om Egil mycket kort. Egil räddades den gången av en storväxt tjänstekvinna som genom trolldomsord lyckades avvärja faderns dåd, men som kort därefter slogs ihjäl av den ursinnige fadern.

Den radikala teologin

Essäer

Skrivet av Simon Henriksson

mar052010

altMed sin bok Det postsekulära tillståndet, som kom ut i höstas, bidrar Göteborgsteologen Ola Sigurdson med en stark näringsinjektion till den svenska religionsdebatten. Ämnet gäller frågan om religionens status i vår postmoderna tid. Är det så att sekulariseringstesen, som säger att religiositeten gradvis försvinner i takt med att vi blir alltmer upplysta av den moderna tidens vetande och materiella välfärd, inte visar sig verklighetstrogen? Är det snarare så att religionen är en kraft som under 1900-talet varit undertryckt men som nu återkommer i vår postmoderna tid? Men hur återkommer religionen, som politisk fundamentalism eller som en mer blygsam individualistisk nyandlighet? Även om nyandligheten låter sig domesticeras inom ramen för privata livsval - och därmed inordnas i den givna ordningen - så är religionens poliska roll mer svårhanterligt. Många oroar sig över fundamentalism och religionens destruktivitet. Den "nya ateismen" med författare som Richard Dawkins motiverar sitt motstånd mot religion genom att framhåll dess negativa verkningar. Alltför ofta hör man hur ateister slentrianmässigt likställer religion med maktmissbruk och förtryck.

Tinget och stjärnan

Essäer

Skrivet av Nanok

mar022010

alt1.      Kroppen håller fast världens existens och grundlägger tingen, inklusive deras bortvända sidor, genom det med varje ögonblick uppkommande behovet av ett låst perspektiv. Men kropp och ting förblir likartat frånvarande från sina egna bestämningar, dvs. parallella enheter.

2.      Om din ena hand rör vid din andra känner den av vad den sistnämnda har att berätta, dvs. den läser den andra handens läsning medan en tingens cirkelrörelse pågår mitt bland de ting vi kallar "kroppen".

3.      Du tar en kopp i din hand. Basen i din själ för denna enkla typ av handlingar är materiens revolt mot materien. När handen lyfter koppen följer själen efter sig själv, mångfaldigt, och hjärtat svämmar över av gångjärnets rost.

Idén om religion i Platon

Essäer

Skrivet av Niclas Mossberg

feb192010

Platon och Aristoteles av Luca della RobbiaVisserligen är det så att filosofi är någonting mer än studiet av en rad, mer eller mindre, kanoniserande filosofers synpunkter. Som Lars Svendsen påpekar, handlar filosofi till stor del om en individuell angelägenhet, som var och en måste söka egna svar på. För att analysera Platons tes: "Om man vet det rätta så gör man det rätta", bör man emellertid, utifrån mitt historiskt kritiska perspektiv och enligt mitt förmenande, först fråga sig vad Platon själv egentligen menade med "rätt vetande" respektive "rätt handlande". För detta ändamål har jag använt mig av tre filosofiska översiktsverk samt Platons dialog Gorgias. För att hänvisa till dialogen Gorgias använder sig Platon av en rad alternativa formuleringar, av ovan nämnda tes, som till exempel: "om det vore nödvändigt att antingen göra orätt eller lida orätt, skulle jag välja det senare",[ii] "Jag hade alltså rätt i att säga att varken jag eller du eller någon annan människa hellre skulle vilja göra orätt än lida orätt", "den som gör orätt är olyckligare än den som lider orätt" eller "det är skamligare att göra orätt än att lida orätt".[iii]