Politik

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Essäer

Skrivet av Piero Benazzo

mar252013

Nobel Prize Amartya SenAmartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens to their tragic deaths. Data show, however, that overall agriculture crops and farming yielded the same output as the previous years and were even higher in some cases. The question therefore is how could there have been such a famine? Sen’s analysis explains this as a result of increased economic entitlements among certain segments of the population. The demand in the food subsistence sector increased. Given that supply in the previous years was quite tight to ensure subsistence, a market shortage occurred and prices for basic foodstuff more than tripled.

The segment of the population that earned the same previous nominal income, which had previously just managed to make a subsistence living, after inflation, found itself unable to secure sufficient food during the year. Had the increase in entitlements been widespread, due to the inelasticity of supply, inflation would have eroded the increase in nominal income, bringing back the entitlements to a comparable starting point. The citizens would have secured sufficient food during the year. Inequality together with the inelasticity of supply led to an increase of entitlements for some citizens that generated inflation in the subsistence sector and decreased entitlements for others. Extending this empirical evidence, an increase in inequality, as occurred in the last decades (Milanovic, 2009, Milanovic, 2011, Atkinson, Saez and Piketty, 2011, Saez, 2012), would lead to distortions that impede those price adjustments that according to neoclassical economics would re-establish “effective demand.” “Effective demand” is how economics refers to the demand that actually occurs, even if it could potentially be larger. Inequality would disrupt effective demand and growth. Such distortive dynamics would be well hidden behind current aggregates of statistical variables, otherwise they would have already been empirically proved. An alternative economic paradigm considers how to analyse such hidden dynamics.

Två massmördares möte i Wien

Essäer

Skrivet av Kurt Bäckström

jan112013

Stalin och Hitler träffades som unga i ett för hela världen ödesdigra sammanhangNu var det 1913. Det var en gråmulen och kylig januaridag i Wien, året innan det stora kriget skulle bryta ut; värre ändå väntade ännu längre fram. En 167 cm lång man med mustasch och koppärrad hud gick sakta över Heldenplatz. Han var 34 år, iklädd en vit uniformsliknande kostym, över den en mörk oknäppt överrock, på huvudet en stor kepsliknande mössa.

Sedan några veckor vistades han i den österrikiska huvudstaden, inkvarterad hos emigrantfamiljen Trojanowsky, som bodde  i ett av stadens finaste bostadsområden, Hietzing, på Schönbrunner Schlosstrasse 30, inte långt från slottet Schönbrunn. På denna dress hade han just påbörjat sin skrift om Marxismen och den nationella frågan. Detta var ett av denne mans fåtaliga utlandsbesök. Han skulle lämna sitt hemland endast ytterligare två gånger, för att delta i konferenser i Teheran och Potsdam.
Denne georgier fick senare i livet miljontals människors liv på sitt samvete, inklusive sin hustrus, Nadeschada Allilujevas; henne sköt han själv. Mannen hette Jossiff Wissarionowitsch och hans täcknamn var Koba. Lenin hade skickat honom till habsburgarnas säte med uppgift att sammanställa ett koncept till det kommunistiska partiets nationalitetspolitik. Vid mannens sida gick en nästan jämnårig landsman, iförd liknande klädsel. Hans namn var Bucharin. Dennes uppgift var att hjälpa Koba med översättningar. Tjugofyra år senare skulle Koba låta avrätta honom.

Rashygien och vetenskap som religion: Humaniströrelsens historia

Essäer

Skrivet av Rickard Berghorn

feb012012

chrysalis

De svenska sekulära Humanisterna med Christer Sturmark i spetsen är del av International Humanist and Ethical Union (IHEU), i det följande kallad internationella humanistunionen. Företrädarna är kända för sin aggressiva ateism. Ändå grundades rörelsen 1929 av kristna unitarister. Medlemmarna kallade sig för "religiösa humanister" och sökte en väg att kombinera naturvetenskap och religion.

Först 1973 blev rörelsen ateistisk. Bakom reformen stod den amerikanska marxisten Paul Kurtz. Han hjälpte också fram den serbiske kommunisten och nationalisten Mihailo Marković till ordförandeposten, där han stannade i hela tio år. Marković övergick sedan till att samarbeta med serbledaren Slobodan Milošević.

Stor betydelse för rörelsens hade även FN-politikern och vetenskapsmannen Julian Huxley, Englands främsta och sista rashygienist.

Här beskrivs Humanisternas bisarra och solkiga historia. Referenser och kommentarer kan läsas på denna länk.

http://nymodernism.wordpress.com/2012/01/26/humanistrorelsens-historia/

HUMANISM OCH ANTI-HUMANISM

Begreppet humanism används numera mycket brett, och klistras på alla slags livsåskådningar, filosofier och intresseområden som sätter människan och respekten för det mänskliga i fokus. Humanismen började dock som en intellektuell rörelse i 1300-talets Italien, där författare, forskare och konstnärer vände ryggen åt medeltiden och istället fördjupade sig i det som de uppfattade som mänsklighetens rena och oförfalskade urkälla: antiken och de första kyrkofäderna. Denna humanism är på många sätt synonym med det vi numera brukar kalla renässansen; i själva verket är det lätt att argumentera för att det var humanisterna som skapade renässansen.

Humanisterna förutsatte att det finns en universell moral giltig för alla människor i alla tider. Denna moralprincip fick två följder: Dels antagandet att alla människor oavsett nationalitet, stånd och religion är födda med samma fri- och rättigheter som inte ska kunna kränkas. Dels att demokratiska principer är att föredra framför diktatur och tyranni. Det är alltså en humanistisk tradition som ligger till grund för deklarationerna om de mänskliga rättigheterna, från franska revolutionen fram till FN:s deklaration 1948. Vanligtvis ansåg humanisterna att vår universella moral var given av Gud, medan exempelvis Immanuel Kant ansåg att vi får denna moraliska insikt med hjälp av vårt mänskliga förnuft.

En "marxistisk humanism" på ateistisk grund växte fram i västvärlden under 1950-talet, sedan det intellektuella klimatet blivit något friare efter Stalins död. Den marxistiske filosofen Louis Althusser var dock ärlig mot sig själv och andra och föredrog benämningen "antihumanism" på denna rörelse, eftersom Marx filosofi knappast är förenlig med humanismens ideal. Trots allt hade ju Marx själv kritiserat idén om mänskliga rättigheter och tagit avstånd från demokratiska principer.

Gynekologen

Essäer

Skrivet av Else-britt Kjellqvist

jun142011

altKVINNA MÖRDAD  - en löpsedel skymtar förbi.
Några dar senare hajar jag till - GYNEKOLOGEN HÄKTAD. Köper bägge tidningarna - läser annars varken Aftonbladet eller Expressen.
Gynekologen och jag kommer från samma ort i Mellansverige. Vi föddes 1956. Hans namn är Gottfrid Göthe och han växte upp med sin mamma Ragna, född i Tyskland.      
Första gången han var häktad för mord var 1992, för sju år sedan. Det var då han blev Gynekologen med svenska folket. Efter en tid släpptes han. Och jag tänkte inte vidare på saken.

När jag nu ser bilden av den mördade kvinnan, strypt liksom den förra, slås jag av likheten med Sara, flickan som Gottfrid Göthe gifte sig med. Och som förolyckades. Hon var mörk, gracil med stora bruna ögon precis som kvinnan i tidningen. Men hette inte hon också Sara - den förra som blev mördad?

Dagens kris hotar kapitalismen och imperialismen som system

Essäer

Skrivet av Abdel-Qader Yassine

apr072011

altSamir Amin, som nu är chef för Third World Forum i Dakar, Senegal, har ett drygt halvsekel bakom sig som samhällsforskare och är världsberömd.

Han är marxolog men inte marxist det vill säga att han betraktar Marx gärning som en utgångspunkt för modern samhällsforskning, inte som en slutpunkt. Marx ansats och metod är mycket användbar men studera samhällsutvecklingen och tänka måste man göra själv.

En marginaliserad grundlagsfader

Essäer

Skrivet av Bertil Falk

feb102011

chydenius

Anders Chydenius på finländskt frimärke.

Anders Chydenius var en uppfinningsrik och energisk präst från Österbotten som kom att bli den svenska liberalismen första store uttolkare och förkämpe. Bertil Falk porträtterar honom.

Fråga en svensk vem Anders Chydenius (1729-1803) var. Det är sällan någon kan svaret. Jag brukar ställa frågan och mitt enkla frågetest visar att trots allt tal om att demokrati är Sveriges bärande ideologi och den underliggande basen för skolundervisningen, så föreligger när det gäller vår grundlagsstadgade yttrandefrihet betänkliga brister i denna undervisning.

Tage Erlander som statsminister 1960

Essäer

Skrivet av Gunnar Lundin

nov032010

Tage Erlanders tal, 1960Då Tage Erlander, den svenske statsministern sedan tretton år,  med hustru Aina nyåret 1960 far på statsbesök till Pakistan och Indien lämnar de ett fortfarande tämligen homogent Sverige. Vi lyssnade på samma radioprogram, såg samma tv-kanal; i grundskolan fanns en kanon för litteraturen, eleverna lärdes kungalängder och fädernas hävder, ibland i skarp kontrast mot vad som tedde sig i folkhemmets femtiotal. Men vår historia var ännu oformulerad, vi var mitt i den, barn till föräldrar som haft tyska som andraspråk. Arbetskraftsinvand¬ringen från Östeuropa har ökat, men jag minns hur jag tappade hakan då jag för första gången i den nya tunnelbanevagnen såg en svart afrikan.

Du skall icke göra dig några bilder...

Essäer

Skrivet av Simon Sorgenfrei,

nov262009

roundabouttva.jpg

Illustration: Ida Thunström

Du skall icke göra dig några bilder...

Islams bildförbud har diskuterats i media allt sedan de danska Muhammed-karikatyrerna. Tidningen Kulturens Simon Sorgenfrei visar hur man även inom judisk och kristen tro har haft ett ambivalent förhållande till bildframställning.

Islams bildförbud har blivit en vedertagen sanning och ett ämne som allt oftare diskuteras i media. Föreställningen om ett bildförbud har sin grund dels i en förekommande ovilja gentemot avbildning bland muslimer och dels i en generaliserande syn på islam. Det finns idag mer än 1,3 miljarder individer som på olika sätt menar sig vara muslimer. Dessa tolkar sin religion på olika sätt. Islam ser olika ut beroende på var, när och av vem den levs och uttolkas.

Den utopiska socialismen

Essäer

Skrivet av Björn Gustavsson

okt102009

altDe utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden och produktionsutveckling. Klasskamp och vetenskapligt anlagd teori behövdes för att på sikt skapa det efterlängtade lyckosamhället.

Under andra hälften av 1800-talet blev det kommunistiska manifestet (1848) riktningsgivande för industrisamhällets radikala krafter. Den utopiska socialismen kom att betraktas som diffus och drömsk och förpassades till historiens bakgård.

Men marxisternas hårda dom över den utopiska socialismen, med företrädare som Robert Owen, Saint-Simon och Fourier, har på senare år allt mer börjat ifrågasättas. Marxister som Ernst Bloch och Herbert Marcuse (en av 68-rörelsens ikoner) vände sig mot svartmålningen av de tidiga socialistiska tänkarna, och med tiden har fler och fler börjat framhålla den utopiska dimensionen i allt socialistiskt tänkande och poängtera hur viktig den faktiskt är.

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten

Essäer

Skrivet av Ida Thunström

sep052009

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten

topor5

Klockan är halv elva i Stockholm, och säkert på många andra ställen också, men här i Stockholm är det den varma gemenskapen som får tiden att gå.Bättre fly in i det man själv kan förstå, och den ständiga rädslan för att få det egna besudlat bibehåller ett nästan paniskt krav på gemenskap. Gemenskap som är selektiv. Hur selektiv får man bli? Det är viktigt att formulera frågan; hur selektiv får man bli på en skala?