Politik

Rashygien och vetenskap som religion: Humaniströrelsens historia

Essäer

Skrivet av Rickard Berghorn

feb012012

chrysalis

De svenska sekulära Humanisterna med Christer Sturmark i spetsen är del av International Humanist and Ethical Union (IHEU), i det följande kallad internationella humanistunionen. Företrädarna är kända för sin aggressiva ateism. Ändå grundades rörelsen 1929 av kristna unitarister. Medlemmarna kallade sig för "religiösa humanister" och sökte en väg att kombinera naturvetenskap och religion.

Först 1973 blev rörelsen ateistisk. Bakom reformen stod den amerikanska marxisten Paul Kurtz. Han hjälpte också fram den serbiske kommunisten och nationalisten Mihailo Marković till ordförandeposten, där han stannade i hela tio år. Marković övergick sedan till att samarbeta med serbledaren Slobodan Milošević.

Stor betydelse för rörelsens hade även FN-politikern och vetenskapsmannen Julian Huxley, Englands främsta och sista rashygienist.

Här beskrivs Humanisternas bisarra och solkiga historia. Referenser och kommentarer kan läsas på denna länk.

http://nymodernism.wordpress.com/2012/01/26/humanistrorelsens-historia/

HUMANISM OCH ANTI-HUMANISM

Begreppet humanism används numera mycket brett, och klistras på alla slags livsåskådningar, filosofier och intresseområden som sätter människan och respekten för det mänskliga i fokus. Humanismen började dock som en intellektuell rörelse i 1300-talets Italien, där författare, forskare och konstnärer vände ryggen åt medeltiden och istället fördjupade sig i det som de uppfattade som mänsklighetens rena och oförfalskade urkälla: antiken och de första kyrkofäderna. Denna humanism är på många sätt synonym med det vi numera brukar kalla renässansen; i själva verket är det lätt att argumentera för att det var humanisterna som skapade renässansen.

Humanisterna förutsatte att det finns en universell moral giltig för alla människor i alla tider. Denna moralprincip fick två följder: Dels antagandet att alla människor oavsett nationalitet, stånd och religion är födda med samma fri- och rättigheter som inte ska kunna kränkas. Dels att demokratiska principer är att föredra framför diktatur och tyranni. Det är alltså en humanistisk tradition som ligger till grund för deklarationerna om de mänskliga rättigheterna, från franska revolutionen fram till FN:s deklaration 1948. Vanligtvis ansåg humanisterna att vår universella moral var given av Gud, medan exempelvis Immanuel Kant ansåg att vi får denna moraliska insikt med hjälp av vårt mänskliga förnuft.

En "marxistisk humanism" på ateistisk grund växte fram i västvärlden under 1950-talet, sedan det intellektuella klimatet blivit något friare efter Stalins död. Den marxistiske filosofen Louis Althusser var dock ärlig mot sig själv och andra och föredrog benämningen "antihumanism" på denna rörelse, eftersom Marx filosofi knappast är förenlig med humanismens ideal. Trots allt hade ju Marx själv kritiserat idén om mänskliga rättigheter och tagit avstånd från demokratiska principer.

Gynekologen

Essäer

Skrivet av Else-britt Kjellqvist

jun142011

altKVINNA MÖRDAD  - en löpsedel skymtar förbi.
Några dar senare hajar jag till - GYNEKOLOGEN HÄKTAD. Köper bägge tidningarna - läser annars varken Aftonbladet eller Expressen.
Gynekologen och jag kommer från samma ort i Mellansverige. Vi föddes 1956. Hans namn är Gottfrid Göthe och han växte upp med sin mamma Ragna, född i Tyskland.      
Första gången han var häktad för mord var 1992, för sju år sedan. Det var då han blev Gynekologen med svenska folket. Efter en tid släpptes han. Och jag tänkte inte vidare på saken.

När jag nu ser bilden av den mördade kvinnan, strypt liksom den förra, slås jag av likheten med Sara, flickan som Gottfrid Göthe gifte sig med. Och som förolyckades. Hon var mörk, gracil med stora bruna ögon precis som kvinnan i tidningen. Men hette inte hon också Sara - den förra som blev mördad?

Dagens kris hotar kapitalismen och imperialismen som system

Essäer

Skrivet av Abdel-Qader Yassine

apr072011

altSamir Amin, som nu är chef för Third World Forum i Dakar, Senegal, har ett drygt halvsekel bakom sig som samhällsforskare och är världsberömd.

Han är marxolog men inte marxist det vill säga att han betraktar Marx gärning som en utgångspunkt för modern samhällsforskning, inte som en slutpunkt. Marx ansats och metod är mycket användbar men studera samhällsutvecklingen och tänka måste man göra själv.

En marginaliserad grundlagsfader

Essäer

Skrivet av Bertil Falk

feb102011

chydenius

Anders Chydenius på finländskt frimärke.

Anders Chydenius var en uppfinningsrik och energisk präst från Österbotten som kom att bli den svenska liberalismen första store uttolkare och förkämpe. Bertil Falk porträtterar honom.

Fråga en svensk vem Anders Chydenius (1729-1803) var. Det är sällan någon kan svaret. Jag brukar ställa frågan och mitt enkla frågetest visar att trots allt tal om att demokrati är Sveriges bärande ideologi och den underliggande basen för skolundervisningen, så föreligger när det gäller vår grundlagsstadgade yttrandefrihet betänkliga brister i denna undervisning.

Tage Erlander som statsminister 1960

Essäer

Skrivet av Gunnar Lundin

nov032010

Tage Erlanders tal, 1960Då Tage Erlander, den svenske statsministern sedan tretton år,  med hustru Aina nyåret 1960 far på statsbesök till Pakistan och Indien lämnar de ett fortfarande tämligen homogent Sverige. Vi lyssnade på samma radioprogram, såg samma tv-kanal; i grundskolan fanns en kanon för litteraturen, eleverna lärdes kungalängder och fädernas hävder, ibland i skarp kontrast mot vad som tedde sig i folkhemmets femtiotal. Men vår historia var ännu oformulerad, vi var mitt i den, barn till föräldrar som haft tyska som andraspråk. Arbetskraftsinvand¬ringen från Östeuropa har ökat, men jag minns hur jag tappade hakan då jag för första gången i den nya tunnelbanevagnen såg en svart afrikan.

Du skall icke göra dig några bilder...

Essäer

Skrivet av Simon Sorgenfrei,

nov262009

roundabouttva.jpg

Illustration: Ida Thunström

Du skall icke göra dig några bilder...

Islams bildförbud har diskuterats i media allt sedan de danska Muhammed-karikatyrerna. Tidningen Kulturens Simon Sorgenfrei visar hur man även inom judisk och kristen tro har haft ett ambivalent förhållande till bildframställning.

Islams bildförbud har blivit en vedertagen sanning och ett ämne som allt oftare diskuteras i media. Föreställningen om ett bildförbud har sin grund dels i en förekommande ovilja gentemot avbildning bland muslimer och dels i en generaliserande syn på islam. Det finns idag mer än 1,3 miljarder individer som på olika sätt menar sig vara muslimer. Dessa tolkar sin religion på olika sätt. Islam ser olika ut beroende på var, när och av vem den levs och uttolkas.

Den utopiska socialismen

Essäer

Skrivet av Björn Gustavsson

okt102009

altDe utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden och produktionsutveckling. Klasskamp och vetenskapligt anlagd teori behövdes för att på sikt skapa det efterlängtade lyckosamhället.

Under andra hälften av 1800-talet blev det kommunistiska manifestet (1848) riktningsgivande för industrisamhällets radikala krafter. Den utopiska socialismen kom att betraktas som diffus och drömsk och förpassades till historiens bakgård.

Men marxisternas hårda dom över den utopiska socialismen, med företrädare som Robert Owen, Saint-Simon och Fourier, har på senare år allt mer börjat ifrågasättas. Marxister som Ernst Bloch och Herbert Marcuse (en av 68-rörelsens ikoner) vände sig mot svartmålningen av de tidiga socialistiska tänkarna, och med tiden har fler och fler börjat framhålla den utopiska dimensionen i allt socialistiskt tänkande och poängtera hur viktig den faktiskt är.

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten

Essäer

Skrivet av Ida Thunström

sep052009

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten

topor5

Klockan är halv elva i Stockholm, och säkert på många andra ställen också, men här i Stockholm är det den varma gemenskapen som får tiden att gå.Bättre fly in i det man själv kan förstå, och den ständiga rädslan för att få det egna besudlat bibehåller ett nästan paniskt krav på gemenskap. Gemenskap som är selektiv. Hur selektiv får man bli? Det är viktigt att formulera frågan; hur selektiv får man bli på en skala?

Upplysning! Ädla tankar och vulgär verklighet

Essäer

Skrivet av Crister Enander

jul142009

Eugene DelacroixI

Det var den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) som i den till formatet oansenliga broschyren "Vad är upplysning?" år 1784 formulerade frågan: "Lever vi för närvarande i en upplyst tidsålder?" Svaret han själv gav löd: "Nej, men i en tidsålder av pågående upplysning."

Väsentligare för dagsdebatten, såväl dåtidens som dagens, är Kants mycket enkla sätt att definiera den viktigaste principen för ett självständigt liv, inspirerad som han var av upplysningens patos.

"Sapere aude!" Alltså: "Våga kunskap!" skrev Kant."Ha mod att använda dig av ditt eget förstånd! - så lyder upplysningens valspråk."

Den ekonomiska imperialismens kontradiktioner

Essäer

sep232008

Image

En portugisisk karack

Imperialism. Ordet luktar sjuttiotal. För många är det ett passerat stadium. Imperialismen tog fart när karacken gjorde det möjligt att korsa Atlanten och upphörde ungefär samtidigt med att man slutade bygga eternithus i Sverige.