glömt den, slarvat bort boken, underst någonstans.

mar302011

Skrivet av Stefan Hammarén

Litteratur

altMed men ett snart ock snabbt friare ilbudh som var ett lika påfluget smidigt expressbudh fortare fick jag hit förförsändelsen som omsorgsfullt innehöll sorgflor i nummer 44 erhålla, medelst [medels] ett exexpressbud som var ett lika ilbud erhöll jag (likaså så) inför sig försändelsens se, helvetesmunderingen, halvmuddar enbart, kluvna budet vilket icke vara en budskärm eller i budgöra bredvid undrade vad jag fick som han hämtade åt mig det fram fört hem, alltså fick här, bäää, annars aldrig som de undrade sällan det när dessa kom, kommit med något, blott böcker svarade jag oresonera med schschablohnens sällsamma korrekthett ställda stämma säkra svar, och han ock jag framhöll att det inte väger exakt böcker precis här svar det här nog som, replikerade jag i varje fall fallna att böcker är tunga förvisso som hemliga vikter fastän de så som alltid vill innehöll så lite som av smått extra mått möjligt mera hålla, framförhöll jag för honom budet det med efterintryck målat som vila här skrivet be, och han såg snarast missmodig och misströgen därtill ut utom undrade stilla besäkert om han gör ett helt onödigt jobb blott här förvisso som hämtar sådana paketeringars fram, åt mig åt, vilket åt en vilken ett till, han lös medelst en någon i bilen försedd rödskenslampa på paketet ifråga i varken rätt litet eller stort format vägande över sin kod, vilket gällde för såväl lampan som med paketet stämma in om, nu vet de att du fått det hävdade han och sa här har du erhållit din boka eller dina böcker fler om klyschig är plättsmet tätt om fler flest då, nånting som, oppochner räckte fram den det detta, ett paketet han gav framräcka tag, sedan sådant sent höll han istället afsked i en svår direkt utläggning följt nästan ivrig om planetens halvvita skyfåglar med nära svarta vingar i stället om, som evolutionsreformen en gjort deras ut byten kamouflagéets nödljugna dugliga tjänst huru allt av gömma som ord sagt i paket, dåre han nog alltid säga oklart, ett att de i skyn hörande får kvittra bäst tysta villeråd vilje utan sorgk fortsätta, exexakt vad han höll framhöll för utläggning förstod nog och tog jag ut fullt av om med men glömt denna redan i samma stund som berättades, för den det lät så fantastiskt vanvettigt berättad poetisk vingskapelsen god för, hur hans boks författare om den vissa vita visa fågeln och sitt ägget själva utan utav knoxskal och innehöll förhöll, nästan som färdig plätt aldrig kan, i bokens slutreplik hänt blott det mesta, den han förbudade dåre läst och framhöll, föll pang kavle panglöst fyllt mängd ner i hufvudet inbucklad hjässa på en annan förförfattare vid ett byte sakta hänt, sagt gjort sak riv klons klokt avklokast, till ljudet blott tills av ihopslående bok presens dån ens rätt, och han buubudet som verkligen inte mera precis verkade som ett särdeles sändeilbud eller ens ett expressbudh enbart, klotets man rätt fram oaktat en långsam oplågad evig mera pratkvarn utan ände tedde sig för varje mening mer någonting annat, skrattade nu ihjäl sig nästan själf, och jag måste på kuppen medhållets skull för helt galet hålla och alla medhår strävt sista lite skrattsalva rest av sent sett, som det än svajar till andäktiga maningar meningen höra, om än inte constgjort eftersom det var förbannat tillgjort antingen, tycke som, oåtergiven, framhöll han alls hur den sista repliken (saken) i en bok vara ytterst viktig formulering där bära har, jag som tvärtemot trott den första och sista är utan varje vidare tidig betydelse än de andra för, mest att omöjligt slippa undan begynnelsen och den sista, nu vet jag dock inte heller (s)exakt om vilken fågel jävla envis avis till eller om vilket byte alls han talade talt om rätt ut, jag som aldrig kan fåglar några vingbärare andra alls på hans språk råka just, eller de som är byten och kostföda för rovfåglarna höras, och budbäraren förstod säga snart hur förförsegnad han blivit här tackvare beskylla mig, därtill märkt tydligare att jag inte visste om vilken fågel han talade om för den delen, sa djupt adjö och drog rycka, ett nog stulet lösskägg över sig draget, reformanletieserad man häpna för, allt bäst så mumlande han och jag undrade något, vilket du här aldrig tror är sant det ens om min förundran fastän han precis så gjorde uttryckligen det, när for iväg härifrån, långt hängskägg heltäckande det om som, nu gick själva jag än in och fram till datorn där för att öppna innehållspaketet som saknade viktigt, vikt förutan, var blott inte lätt som en tunn plätt utan helt saknade vikten snarast, cänslig är skillnaden på ett det, inne på datorn stod detta redan genast nu att jag fått mitt (deras) paket fram, öppna nu, budhans medelst rödskenets lyse direkt hade meddelat afsändaren gott, antog jag det, så jag öhppnade ohmgående denna dessa viklöshetens fulla låda på sitt lock bort, häpna rejält, och den innehöll ett sorgflor i vakuum och isolering, undrade om hon i andra bortaskogens utkant även få paketering därifrån, ingen bok här eller härom ock, nog jag vet tyvärr så inget spännande om sorgflor, opp typ I sort I det här var ett för de lipsilliska änkor med brännmärken, tätare än gardinens, drog i den förvånad jag vara, snart följande dag redan émellan, kom åter snabbbudet det fram, denna gång idag ser allra sur ut nu riktigt, tyckte inte det var hans vidare bra jobb och mening att köra bil hit idéligen om en omkrok medgöra avtryck, nästan förse fjät på marken oförgripligt, parkerad slängde förförsändelsen inpå mig och kvitterade med ett streck fört mig, drog inte med rödskenet över alls, for iväg åt med en snar rivstart bort avlägsna fort, allt avinklarat på mindre än max tjugonio sekunder oppskattningsvis, nu med en peruk på sig som han rev av sig vid starten, sa bäst så, på vilket du minsann kan ännu mindre eller mera tro på det, nästan som kissat på, det oaktat lika råbust sant hänt, nu beställde lilla jag förstås även i ett klagomål åt dig &:så de samma böcker jag skickat efter tidigare åt mig här, dessa böcker som kostade kring en halvdussintusenen dollar styck enär var gjorda av 300 årigt gammalt tyg tidigare fransar som burits av döda tappra kulförsäkrade engångssoldater preppade på bly et skrot och antikens karteschregn över strilt, förstås döda i sentida strid émellertid först eller vid tidelag avrivet ett ark protokoll, och böckerna på lyxlump hade för var och var beskaffade endast mellan tre och fem och en halv sidor halvcmeter tjocka upp till över en hel cemeter det, sic få sidor tjock bok få, rätt ojämna till ytan dessa, allt förbannat handgjort, och hanskrivet där några ord per pages, och tokförlaget svarade att de inte skickar så dyra böcker åt någon enda lyxskönhet hur mycket underbar skriftställare hon än må kunna vara där i kalla Norden och Trädstockholm borta kallad vad än, att endast en man ensam i Europaé fått dem, som skulle skrivare galnare om dem än någon öhvrigh, och det var jag förmodligen fastän ogärna ändå icke jag heller, envisades jag tillbaka att jag verkligen inte heller ännu fått dem, att det där allra galna rysligt hemskaste gräslige bud:et bytt ut dem mot maskeringar av olika och vidriga många slag, olustigt t.&.med varit Kameleontologen / maskeradören spegla för för instämt intet, sant som att allt, framhöll att det var så alldeles fel emot mig gjort även, och förstås mot henne dig tilllika urbota för den delen att inte alls, jag vilja krav fler uttryckligen att det skickas då blott mina ex nu åt dig istället, att sådant där galet bud kommer bör till din någondera urskogsdörr ske medelst lämnat dem där vänta en morgon på dig sköna, när hon du sköna farliga kanské aldrig tror mig på så desto viktigare, aldrig mest ytterligare ens anar, skulle nu öhtminstone i varje fall tro mig detta att sant finns ju hänt och det skett, när sagt sådana här minsannierade tilltag skola kunna ske och så händer det även henne dig sist till sist inpå bart, enenvisvis tror där när ser blott, detdetaljer det kommer an på ju nog först endast, och paketet två var meningen ha innehöllt en andra bok med papper gjort på väldigt döda överstekallsångers knäpp bärares subklädering en typ av matt randig fullvuxenssparkdräkt de hade bära då fordom deras bakar täck på, en gång i tiden tvättade ock efter dödsögonblickligen i bäcken nära stupet och fanns trehundra år tillbaka renare på ren tidsplågosam smuts nu bara i några få kvar individuelltala sexemplar numrerade på två händer smort smärta fastän över tjugo stycken förstås ändå minst, de extra dyraste böckerna bokalster praktverkt för den delen i serien prat med lite mer färgade guldinfattningar var boksidor på själva hän äremans generalers revärer och byxbakar yttre glans blankt urtagna spar, och blandat gladguld med dasspappersföreskrifter i senare War Department General Order 56 om i en box i införskaft kvarvara alltid, och klistret som de använde var självt sekel gammalt med, boken självfallet hållen även i en box av samma sammanpressade bra material på, bästa av finaste böcker i nutid gjorda utförande gott obreda, som fanns i ett eget enda sexxxemplar som donerades till vita huset oprissatt ihop, ävensom dess innehöll, den till mig, var utbytt nu i paketets av mångahanda flänsblöjor från upp till bröstet och julgubbsskägger, gossypiumskägg, bomull med tråd för en, igår sårbomullsskägg, nervvaddsskägg, järnvaddsjulgubbsskägg, blodstillande bomullsjulgubbsskägg, jodoformvaddsjulgubbsskägg, elektriskt bomullshjulgubbeskägg, lyxlurv skuret m.flera i bluff som tryne-nöff täckt, sig mest mera tork(klysch)lyxketchoppssuspensoarinnehållskapokludd, &:såfluff dibluff och allt fler tal felfalt om siffra för blodstrimlade ägg ab ovo förståsch utöver ett, förståss förvandlat uteslutet kläck även kunde ännu trott på stora sagan om emmaballagéet multippelbinda eget om allt innehållet det affunna något, ha tillvaratal sitt, jaha, åter en boka borta ruggigt, jag itog såga på mig besorgfloret förgnidet allra och ett av omtalade julbudsskäggen gratis hövan bägge allt blivet mer bättre, låter vara osagt vilket vilkenderae för mig passa, inte som jag ens visste vilket av dem som var vilket af dessa på, vilket du gör bock gott åminna i att inte alls tro trott på mig det, att skiljde på, så gott i att inte tro mig sexistent, ändå, ändå dock än, begavs jag mig till närmaste vägens postanläggning som finns i en s.k. räkälä sämre uteservering lokus exkellencé för märkliga nog klienteldårars rumpae, smälter bara dåligt bra in i mängden deras entärer enär inte vanlig påkläddad styltade in, ändå stirrade de alla mer där möjligt fientligt, där fräckt inte minst nog fastän skrevs blott ett påminnelsekort och oppskattningsbevis till några påförts, &:så att älskar henne, och även jag affattade en högtidligt handskriven underbyggd reklamationsblankett tre sidor intygt om de olevererade böckerna sagt, skrev satans fanstyga munskript er dem alla etc, uttilllade idel satans fanstygh världen i, 3) tre) på hör pangpoängterat till ÿttermera pudelns cärna till yttermera visso satans bra fanstyghn jorden grönska mörkt ljusare, för säkerhetts skull det som i en ytterligare ruta kors, full gardering blott lagt allt, och d'fräcka typer över mest lokalklientellt förskansat på det där stället här där på plats när glor ut förgjort som i ens korta avfattningar vill helst allra helst, mest här fastän men postflickan servitrisen tillika [servitrisedan bäst på teskedar emedan rör om varken sakta eller fort] vara någon fastaste spänd delvis förväntansfull universitetsrumpa lockig nymfett mer än hägras på extraknäck ligga nästan enbart grönbete på bland väl blott blonda latmaskar, hon kan göra dem till sexgalningar om så, de som ivrigt framhåller kallat sig först regelrätta platonister här, lyxlatmaskar med täckmanteln hängande chlamydatus, efterhängsna som grannskapets mördarsniglar alltid på plats till sist från början, sitter sig som ofördelaktigt fastklibbade iglar, hasar frånkomligas ställa sig, ändå hon är om mer något rejäl ganska eftersom aldrig vägt försändelser fler någonsin, spelar då liksom då så ingen jävla någon roll eller rollspelet precis för hur de frankeras och man får själv välja portots storlec, summan sådan någon ser den, frågar hon alltid efter summan, aldrig om vikten, kunden kuppmakare kopp har ordet tömt helt hos henne som om enbart aldrig ansvar tog emot om fullt, drivet utsträckt, bäst hon hällde över. Men jag betror antar denna anfäktelse slutar herrvid, här nu prompt fram, bäst att sluta slutna kapitlet innan det händer något liksom mer sagt för, att ensam jag här betraskar oskyndsamt iväg därifrån helst, vidare och bemöter på vägen ut om inte självt bekant galne redan budilfararen, vesslans herre återklädd, mer proklädd numera i alldeles flerfärgat ofärgat vitt för långt lyxgossypiumskägg sig munderad mötts, vid iningången å ärendestationen inom innan ändhåll sväng kommen skäms förstås aldrig som däremot den ylande slaktarens blodhund i åsynen av en spegelvändhett sned snedd, den här gången känner han ock igen (mig) ivägen iväg igen åter mig genast föra föga åt håll för från ifrån fjärde gången förrgår nytt det &:så när han kom nästa gång stå kommen undanflykten förneka att varit mig till någonsin tidigare emots, eller emotsett mindre, då inte mitt fel allt, sköt sitt jobb jävlae dåre där &:så han obönhörligt samma fjant fjunen alltid. Idel andra sig för, du övrigt om skulle väl känna igen mig däremot om jag ock tillropt infann lika självt värre camouflagéiskrudad skymd gott oppenbarade mig som ett utgett långsamt sneglat trösterikt sändebud utan mera mesta bästa munläder och røda örhängen som i varje en ytterst ett hemliga skogsdungsrunk opphïttade innan (innanför) och ännu allt hemligare ägt rummet få däldbottnas ur åt dit längre och allra hemligaste klämd hamna skreva dalkjusaren tal tramp om ta sig framt för, dit lalla ut stegne man som någonstans finna enkom utom, fanns framme däre det exexister av tillvaro, någonstans där sig du tag öd mot infannet framme bortse mer nästan mest om om urhimlande ohörd kanské kan en klarsynt tedd frånskedd, sitt munknipt invid, eller borta ock allra

Stefan Hammarén