Ett ovanligt onödigt jubileum

jan042012
Skrivet av Bertil Falk
PDFSkriv ut

August Strindberg av Richard Bergh, 1905.Foto WikipediaAugust Strindberg av Richard Bergh, 1905.Foto Wikipedia2003 firades 700-årsminnet av den heliga Birgittas födelse och vi överöstes med mer eller mindre (mest mindre) viktig information om den religiösa satmaran. 2007 firades något mer motiverat 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse med ett överflöd av information. Hälften kunde ha varit nog.

Nu kommer vi under 2012 att drabbas av Strindbergs-förbannelsen. Det är hundra år sedan han avled och knappologerna, för att använde ett av Strindberg själv myntat ord, ligger i startgroparna för att överösa oss med så kallad strindbergiana. Litteraturens likmaskar ser möjligheter i dödsårsjubiléet.

Varför ska man fira detta dödsår? Strindberg är ju alltid aktuell. Det är helt onödigt att lyfta fram honom eftersom han ständigt, främst genom sin epokgörande dramatik, finns inom räckhåll.

Hans skådespel uppförs dagligen över hela världen. På riksteatrar, stadsteatrar, på Londons fringe teatrar och på New Yorks off-Broasway och off-off Broadway. På japanska och hindi och många andra språk. I radio och TV.

Det är fullkomligt onödigt att låta hundraårsminnet av hans död rättfärdiga ytterligare rotande i hans gröna säck och den i sanningens namn groteska ockulta dagboken. Det harvandet pågår oavsett om karln varit död i hundra år eller inte.

Problemet med sådana här onödiga firanden som breder ut sig i media och i tillvaron är att de stjäl utrymme från andra sidor av kulturlivet. Radions många program om Birgitta och Linné innebar naturligtvis att andra program som kunde ha sänts på deras sändningstider aldrig blev producerade. Strindbergs-hysterin kommer att leda till en likartad likriktning.

Det redan sedan länge överdrivna intresset för Strindberg kommer att stjäla intresse från många andra kulturfenomen. Det är ironiskt att det finkulturella Sverige, som är lierat med makten, utgör en del av detta spektakel.

Man kan påminna sig att Strindberg på sin tid ansågs skapa smutslitteratur och ha ett fördärvligt inflytande på ungdomen och samhället, en tidig variant av den moralpanik som med jämna mellanrum gör sig gällande.

Från smutsförfattare till nationalmonument är i och för sig inte illa mascherat. Men som sagt var: sådana här jubiléer tar för mycket plats. Särskilt i ett fall som detta, då det handlar om en person som alltid är aktuell och inte är i behov av att aktualiseras.

Bertil Falk

Inline article positioning by Inline Module.

Om den fria debatten

Yttrandefriheten omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning enligt FN:s deklaration. Vårt val att inte profilera oss politiskt är det som skiljer Tidningen Kulturen från många tidningar i Sverige. Ingen artikel  speglar Tidningen Kulturens estetiska, politiska, etiska åsikter, utan tillhör enbart den enskilda författaren till varje essä, porträtt, reportage, krönika, recension eller insändare vi publicerar.